Sista helgen i Epifania

Så är tiden inne för den femte och sista söndagen i Kristi uppenbarelsecykel, Epifania, med texter ur Psaltaren 42, Hesekiel 33, Paulus av Tarsus brev till Kolosserna 3, samt Matteus Levi evangelium 13. Som sig bör i en västlig reformatorisk apostolisk, katolsk och ortodox tradition vill jag förära dagen med en vokalmotett på latin från Giovanni Pierluigi da Palestrinas penna:

Min själ törstar efter Gud, efter den levande Guden; när skall jag komma därtill att jag får träda fram inför Guds ansikte? Mina tårar är min mat både dag och natt, ty ständigt säger man till mig: "Var är nu din Gud?" Men jag vill utgjuta inom mig min själ och ha i minne, hur jag gick i hopen, tågade till Guds hus, under fröjderop och tacksägelse, i högtidsskaran. Varför är du så bedrövad min själ, och så orolig i mig? Hoppas på Gud; ty jag ska åter få tacka honom för frälsningen från hans ansikte. Min Gud, bedrövad är min själ i mig; därför tänker jag på dig i Jordans land, på Hermons höjder, på Misars berg. Djup ropar till djup vid dånet av dina vattenfall; alla dina svallande böljor går över mig. Om dagen ska Herren beskära sin nåd, och om natten vill jag lovsjunga honom och be till mitt livs Gud. Jag vill säga till Gud, min klippa: "Varför har du glömt mig, varför måste jag gå sörjande, trängd av fiender?" Det är som om man krossade mina ben, när mina ovänner försmädar mig, när de beständigt säger till mig: "Var är nu din Gud?" Varför är du så bedrövad, min själ, och varför så orolig i mig? Hoppas på Gud; ty jag ska åter få tacka honom, mitt ansiktes frälsning och min Gud.

I Hesekiel 33:10-20 hittar jag följande budskap:
10 Du människobarn, säg till Israels hus: Ni säger: Våra överträdelser och synder tynger oss, och vi förgås genom dem. Hur kan vi då leva? 11 Svara dem: Så sant jag lever, säger Herren, HERREN, jag gläder mig inte åt den ogudaktiges död. I stället vill jag att den ogudaktige vänder om från sin väg och får leva. Vänd om, vänd om från era onda vägar! Inte vill ni väl dö, ni av Israels hus?
12 Men du människobarn, säg till dina landsmän: Den rättfärdiges rättfärdighet skall inte rädda honom när han syndar. Den ogudaktige skall inte komma på fall genom sin ogudaktighet, när han vänder om från sin ogudaktighet. Den rättfärdige skall inte heller kunna leva genom sin rättfärdighet när han syndar. 13 Om jag säger till den rättfärdige att han skall få leva, och han sedan förlitar sig på sin rättfärdighet och gör det som är orätt, så skall ingen av alla hans rättfärdiga gärningar bli ihågkommen, utan han skall dö för det orätta han har gjort. 14 Om jag säger till den ogudaktige: Du måste dö! och han sedan vänder om från sin synd och gör vad som är rätt och rättfärdigt, 15 så att han, den ogudaktige, ger tillbaka den pant han har fått och ersätter vad han har stulit och vandrar efter livets stadgar, så att han inte gör det som är orätt, då skall han förvisso få leva och inte dö. 16 Man skall inte komma ihåg några av de synder han har begått. Eftersom han har gjort vad som är rätt och rättfärdigt, skall han förvisso få leva.
17 Men när dina landsmän säger: Herrens väg är inte rätt, då är det tvärtom deras egen väg som inte är rätt. 18 Om den rättfärdige vänder om från sin rättfärdighet och syndar, måste han dö. 19 Men om den ogudaktige vänder om från sin ogudaktighet och gör vad som är rätt och rättfärdigt, då skall han få leva. 20 Ändå säger ni: Herrens väg är inte rätt. Men jag skall döma var och en av er efter hans vägar, ni av Israels hus."

I Kolossebrevet 3:12-17 hittar vi följande budskap av Paulus av Tarsus
12 Klä er därför som Guds utvalda, heliga och älskade, i innerlig barmhärtighet, godhet, ödmjukhet, mildhet och tålamod. 13 Ha fördrag med varandra och förlåt varandra, om någon har något att förebrå en annan. Såsom Herren har förlåtit er skall ni förlåta varandra. 14 Över allt detta skall ni klä er i kärleken, som binder samman till en fullkomlig enhet. 15 Låt Kristi frid regera i era hjärtan, den frid som ni blev kallade till i en enda kropp, och var tacksamma. 16 Låt Kristi ord rikligt bo hos er med all sin vishet. Undervisa och förmana varandra med psalmer, hymner och andliga sånger och sjung med tacksamhet Guds lov i era hjärtan. 17 Och allt vad ni gör i ord eller handling, gör det i Herren Jesu namn och tacka Gud, Fadern, genom honom.

I Evangeliet enligt Matteus Levi 13:24-30 hittar vi HERREN Jesu Kristi liknelse om Vetet och ogräset:
"Himmelriket är likt en man som sådde god säd i sin åker. 25 Men då folket sov, kom hans ovän och sådde ogräs mitt ibland vetet och gick sedan sin väg. 26 När nu säden sköt upp och gick i ax, visade sig också ogräset. 27 Då gick tjänarna till sin herre och sade: Herre, visst sådde du god säd i din åker? Varifrån har då ogräset kommit? 28 Han svarade: En ovän har gjort det. Tjänarna frågade honom: Vill du att vi skall gå och samla ihop det? 29 Nej, svarade han, om ni rensar bort ogräset, kan ni på samma gång rycka upp vetet. 30 Låt båda växa tillsammans fram till skörden. Och när skördetiden är inne, skall jag säga till skördemännen: Samla först ihop ogräset och bind det i knippen som skall brännas upp, men vetet skall ni samla in i min loge."

I Kyrkans bön efter predikan har följande ord använts:
Herre Gud, himmelske Fader, vi tackar dig för att du i din stora barmhärtighet har gett oss den goda säden, ditt heliga ord och rikligen utsått den i våra hjärtan. Vi ber dig: Låt denna säd bära frukt genom din helige ande och skydda oss för den onde fienden, som vill utså ogräs ibland oss. Bevara oss för säkerhet, behåll oss i din fruktan och hjälp oss i alla frestelser, till dess vi blir fullkomligt saliga. Amen.