Psaltaren 74
En sång av Asaf.
Gud, varför har du förkastat oss för alltid?
Varför ryker din vrede mot fåren i din hjord?
Tänk på din menighet som du förvärvade för länge sedan,
som du återlöste till att vara din arvedel.
Tänk på Sions berg, där du har din boning.
Vänd dina steg till den plats där evig förödelse råder.
Allt i helgedomen har fienden förstört.
Dina fiender har skränat på den plats där du möter oss,
de har satt upp sina egna tecken som rätta tecken.
Det var en syn som när man höjer yxor i en tät skog.
Alla snidade verk har de förstört med yxa och bila.
De har satt eld på din helgedom, ända till grunden har de orenat ditt namns boning.
De har sagt i sina hjärtan: "Vi skall kuva dem fullständigt!"
Alla Guds heliga platser har de bränt ner i landet.
Våra tecken ser vi inte, ingen profet finns kvar
och ingen vet hur länge det varar.
Hur länge, Gud, skall fienden smäda
och ständigt förakta ditt namn?
Varför håller du tillbaka din hand,
din högra hand? Drag fram den ur din barm och förgör dem!
Gud, sedan urminnes tid är du min konung,
du som utför frälsningsverk på jorden.
Det var du som delade havet genom din makt,
du krossade drakarnas huvuden på vattnet.
Det var du som bröt sönder Leviatans huvuden
och gav honom till mat åt öknens skaror.
Det var du som lät källa och bäck bryta fram,
det var du som lät starka strömmar torka ut.
Din är dagen, din är också natten,
det är du som har skapat ljuset och solen.
Det är du som har fastställt jordens alla gränser.
Sommar och vinter har du skapat.
Herre, tänk på hur fienden smädar,
hur ett dåraktigt folk föraktar ditt namn.
Lämna ej åt vilddjuren din turturduvas själ,
glöm inte för alltid dina betrycktas liv!
Tänk på förbundet, ty i landets mörka vrår finns fullt av våldsnästen.
Låt inte den förtryckte vika tillbaka med skam,
låt den fattige och behövande prisa ditt namn.
Stå upp, Gud, och för din talan! Tänk på hur du hela tiden hånas av dåren.
Glöm inte bort dina ovänners rop, larmet som ständigt hörs från dina motståndare.
En sång av Asaf.
Gud, varför har du förkastat oss för alltid?
Varför ryker din vrede mot fåren i din hjord?
Tänk på din menighet som du förvärvade för länge sedan,
som du återlöste till att vara din arvedel.
Tänk på Sions berg, där du har din boning.
Vänd dina steg till den plats där evig förödelse råder.
Allt i helgedomen har fienden förstört.
Dina fiender har skränat på den plats där du möter oss,
de har satt upp sina egna tecken som rätta tecken.
Det var en syn som när man höjer yxor i en tät skog.
Alla snidade verk har de förstört med yxa och bila.
De har satt eld på din helgedom, ända till grunden har de orenat ditt namns boning.
De har sagt i sina hjärtan: "Vi skall kuva dem fullständigt!"
Alla Guds heliga platser har de bränt ner i landet.
Våra tecken ser vi inte, ingen profet finns kvar
och ingen vet hur länge det varar.
Hur länge, Gud, skall fienden smäda
och ständigt förakta ditt namn?
Varför håller du tillbaka din hand,
din högra hand? Drag fram den ur din barm och förgör dem!
Gud, sedan urminnes tid är du min konung,
du som utför frälsningsverk på jorden.
Det var du som delade havet genom din makt,
du krossade drakarnas huvuden på vattnet.
Det var du som bröt sönder Leviatans huvuden
och gav honom till mat åt öknens skaror.
Det var du som lät källa och bäck bryta fram,
det var du som lät starka strömmar torka ut.
Din är dagen, din är också natten,
det är du som har skapat ljuset och solen.
Det är du som har fastställt jordens alla gränser.
Sommar och vinter har du skapat.
Herre, tänk på hur fienden smädar,
hur ett dåraktigt folk föraktar ditt namn.
Lämna ej åt vilddjuren din turturduvas själ,
glöm inte för alltid dina betrycktas liv!
Tänk på förbundet, ty i landets mörka vrår finns fullt av våldsnästen.
Låt inte den förtryckte vika tillbaka med skam,
låt den fattige och behövande prisa ditt namn.
Stå upp, Gud, och för din talan! Tänk på hur du hela tiden hånas av dåren.
Glöm inte bort dina ovänners rop, larmet som ständigt hörs från dina motståndare.
Sakarja 7:4-14
Då kom HERRENS ord till mig. Han sade: "Säg till allt folket i landet och till prästerna: När ni nu i sjuttio år fastat och klagat i femte och sjunde månaden, har det då varit för mig ni har fastat? Och när ni äter och dricker, är det inte då för er själva som ni äter och dricker? Är inte detta de ord som HERREN predikade genom gångna tiders profeter, medan Jerusalem ännu levde i lugn och ro med sina städer omkring sig och medan Sydlandet och Låglandet ännu var bebodda?"
Och HERRENS ord kom till Sakarja. Han sade: Så säger HERREN Sebaot:
"Döm rätta domar och visa varandra godhet och barmhärtighet. Förtryck inte änkan och den faderlöse,
främlingen och den fattige och tänk inte ut ont mot varandra i era hjärtan."
Men de ville inte ge akt på detta utan var upproriska och stängde till sina öron så att de inte hörde. De gjorde sina hjärtan hårda som diamant så att de inte hörde den undervisning och de ord som HERREN Sebaot genom sin Ande hade sänt genom gångna tiders profeter. Därför kom stor vrede från HERREN Sebaot. Och liksom de inte ville höra när han ropade, vill jag inte höra när de ropar, sade HERREN Sebaot. "Jag skall skingra dem genom en stormvind bland alla hednafolk som de inte känner." Så har nu landet blivit öde efter dem, ingen kommer eller går, ty de gjorde det ljuvliga landet till en ödemark.
Episteltext: Gal 3:15-22,
Bröder, jag vill ta ett exempel från vardagen: inte ens en människas testamente som har vunnit laga kraft kan göras ogiltigt eller få något tillägg. Nu gavs löftena åt Abraham och hans avkomma. Det heter inte: "och åt dina avkomlingar", som när man talar om många, utan som när det talas om en enda: och åt din avkomling som är Kristus. Vad jag menar är detta: ett testamente som Gud själv i förväg har gett laga kraft, kan inte upphävas av lagen som gavs fyrahundratrettio år senare, så att löftet skulle sättas ur kraft. Ty om arvet beror på lagen, beror det inte på löftet. Men åt Abraham har Gud gett arvet genom ett löfte.
Varför gavs då lagen? Den blev tillagd för överträdelsernas skull för att gälla tills avkomlingen skulle träda fram, han som löftet gällde. Den utfärdades genom änglar och lades i en medlares hand. Denne medlare företräder inte bara en part. Men Gud är en. Strider då lagen mot Guds löften? Nej, inte alls. Om vi hade fått en lag som kunde ge liv, då hade verkligen rättfärdigheten kommit av lagen. Men nu har Skriften inneslutit allt under synd, för att det som var utlovat skulle ges genom tron på Jesus Kristus åt dem som tror.
Evangelium Luk 10:23-37.
När de var ensamma, vände sig Jesus till lärjungarna och sade: "Saliga är de ögon som ser det ni ser. Ty jag säger er: Många profeter och kungar ville se vad ni ser, men fick inte se det, och höra det ni hör, men fick inte höra det." Då kom en laglärd fram och ville snärja honom och frågade: "Mästare, vad skall jag göra för att få evigt liv?" Jesus sade till honom: "Vad står skrivet i lagen? Vad läser du där?" Han svarade: "Du skall älska Herren din Gud av hela ditt hjärta och av hela din själ och av hela din kraft och av hela ditt förstånd, och din nästa som dig själv". Jesus sade till honom: "Du svarade rätt. Gör det, så får du leva." Då ville mannen försvara sig och frågade Jesus: "Vem är då min nästa?" Jesus svarade:
"En man var på väg från Jerusalem ner till Jeriko och råkade ut för rövare. De slet av honom kläderna och misshandlade honom. Sedan gav de sig av och lämnade honom där halvdöd. En präst kom händelsevis ner samma väg, och när han fick se mannen gick han förbi. På samma sätt var det med en levit. Han kom till platsen, såg mannen och gick förbi. En samarit som färdades samma väg kom också dit. När han såg mannen, förbarmade han sig över honom. Han gick fram till honom, hällde olja och vin i hans sår och förband dem. Sedan lyfte han upp honom på sin åsna, förde honom till ett värdshus och skötte om honom. Nästa dag tog han fram två denarer och gav åt värdshusvärden och sade: Sköt om honom, och kostar det mer skall jag betala när jag kommer tillbaka. Vem av dessa tre tycker du var en nästa för mannen som hade råkat ut för rövare?" Han svarade: "Den som visade honom barmhärtighet." Då sade Jesus till honom: "Gå du och gör som han."
III: Matt 11:25-30
Vid den tiden sade Jesus: "Jag prisar dig, Fader, du himlens och jordens Herre, för att du har dolt detta för de visa och kloka och uppenbarat det för de små. Ja, Fader, detta var din goda vilja. Allt har min Fader överlämnat åt mig. Och ingen känner Sonen utom Fadern. Inte heller känner någon Fadern utom Sonen och den som Sonen vill uppenbara honom för. Kom till mig, alla ni som arbetar och bär på tunga bördor så skall jag ge er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, ty jag är mild och ödmjuk i hjärtat. Då skall ni finna ro för era själar. Ty mitt ok är milt, och min börda är lätt."
Aftonsångstext: 1 Tim 1:1-17
Från Paulus, Kristi Jesu apostel på uppdrag av Gud, vår Frälsare, och Kristus Jesus, vårt hopp, till Timoteus, hans äkta barn i tron. Nåd, barmhärtighet och frid från Gud, vår Fader, och Kristus Jesus, vår Herre. Nu, liksom när jag var på väg till Makedonien, uppmanar jag dig att stanna kvar i Efesus och förmana somliga där att inte förkunna falska läror och befatta sig med myter och ändlösa släktregister. Sådant leder till strider och tjänar inte en gudomlig undervisning i tron. Vad all förmaning syftar till är kärlek av ett rent hjärta, av ett gott samvete och av en uppriktig tro. Detta mål har somliga förlorat ur sikte och så förfallit till tomt prat. De vill vara lärare i lagen men förstår varken vad de säger eller vad de så säkert uttalar sig om. Men vi vet att lagen är god, om man brukar den rätt och inser att den inte är till för rättfärdiga utan för laglösa och upproriska, gudlösa och syndare, oheliga och oandliga, för dem som misshandlar sin far och mor, för dråpare, för dem som utövar otukt och homosexualitet, för slavhandlare, lögnare, menedare och för alla som står emot den sunda läran - detta enligt det evangelium om den välsignade Gudens härlighet, som har anförtrotts åt mig. Jag tackar honom som har gett mig kraft, Kristus Jesus vår Herre, för att han ansåg mig värd förtroende och tog mig i sin tjänst, fastän jag förut var en hädare, förföljare och våldsman. Men han förbarmade sig över mig, därför att jag i min otro inte visste vad jag gjorde. Vår Herres nåd överflödade och med den tron och kärleken i Kristus Jesus. Det är ett ord att lita på och värt att på allt sätt tas emot, att Kristus Jesus har kommit till världen för att frälsa syndare - och bland dem är jag den störste. Men jag mötte barmhärtighet, för att Kristus Jesus skulle visa hela sitt tålamod främst mot mig och låta mig bli en förebild för dem som skulle komma till tro på honom och vinna evigt liv. Evigheternas konung, den oförgänglige, osynlige, ende Guden, honom vare ära och pris i evigheters evighet, amen.