Idag den 18 april innehåller Luthersk kyrkokalender Judasbrevet. Inledningen av brevet handlar om att Judas kallar sig Jakobs bror. Innebörden av ordet bror förklaras i inledningen till Jakobs brev där företalet innehåller följande intressanta utsaga: När kyrkohistorikern Eusebius räknar upp de femton första biskoparna i församlingen i Jerusalem, nämner han Jakob, Herrens bror, som den förste av dessa. Att denne är identisk med aposteln Jakob den yngre framgår av S:t Pauli brev till Galaterna 1:19: "Men någon annan av apostlarna såg jag inte utom Jakob, Herrens bror" Varför kallas han då inte Josefs son? Man bör då ha i åtanke att i bibliska texter har ordet för bror en vidsträcktare innebörd än i vårt språk. I 1 Mos 13:8 säger Abraham till sin brorson Lot: "Vi är bröder". Enligt den judiske historieskrivaren Flavius Josefus blev Jakob stenad år 62 tillsammans med några andra judekristna i Jerusalem. Detta skedde på inrådan av översteprästen Ananias den yngre som tillhörde sadducéerna, vilka enligt Josefus var "mer hårdhjärtade än andra judar", vilket bloggaren tänker och tolkar utifrån deras hellenistiska filosofi som mindre noetisk i karaktär och mer "rationalistiska". Sadducéerna var ju helleniserade judar som var motståndare till den epistemologi som fariséer och kristna hyste rörande de heliga skrifternas epifania/uppenbarelse.
Utöver Judas Iskariot finns endast en apostel med namnet Judas, nämligen Jakobs son. Han har tillnamnet Taddeus eller Lebbeus, som båda betyder "den behjärtade".
Judasbrevets äkthet i den apostoliska kyrkan är betygad genom Muratoris kanon liksom av Clemens av Alexandria. Det är antagligen skrivet kort före Jerusalems förstöring under kejsaren Titus år 70. Aposteln Judas har sin kyrkliga festdag tillsammans med aposteln Simon den 28 oktober.
En intressant sak med S:t Judas brev är hans referens till den skrift - en s.k. pseudopigraf - som tillskrivs profeten Henok den sjunde från människosläktets ursprung Adam. I vers 14-15 citerar aposteln profeten Mose utsaga om Henok i 1 Mos 5:22 där texten lyder:
"Om dem profeterade Henok, den sjunde från Adam, och sade: "Se, Herren kommer med sina tiotusentals heliga för att hålla dom över alla och straffa alla ogudaktiga för deras ogudaktiga gärningar som de har förövat och för allt det som dessa ogudaktiga har förövat och för allt det som dessa ogudaktiga syndare i sin förhärdelse har talat mot honom."
Mose vittnesbörd om Henok fortsätter i 1 Mos 5:23-24 "Och sedan Henok hade fått Metusela vandrade han med Gud i 300 år och fick söner och döttrar. Henoks hela ålder blev alltså 365 år. Sedan Henok på detta sätt hade vandrat med Gud fanns han inte mer, ty Gud hämtade honom."
Det är intressant att även apostlarna Petrus och Paulus samt evangelisten Lukas och Johannes refererar till Henok som om han vore en profet i likhet med dem. Det är upplyftande att se att även profeten Daniel vars bok ingår i den hebreiska bibeln refereras till i S:t Judas brev. Jag citerar Daniel 7:9-10 för att sammanhanget ska bli tydligt:
"Medan jag såg på djuret sattes troner fram, och den Gamle av dagar satte sig ner. Hans kläder var snövita och håret på hans huvud var som ren ull. Hans tron var av eldslågor och hjulen på den var av flammande eld. En ström av eld flöt ut från honom. Tusen gånger tusen tjänade honom och tio tusen gånger tio tusen stod inför honom. Han satte sig ner för att döma och böcker öppnades."
Henokslitteraturen brukar av apostoliska kristna betraktas som utanför kanon, dvs. utanför det som Gud uppenbarat för vår salighet och frälsning, men den kan vara värd att läsa på grund av dess intressanta aspekter som rör den Guds avbild vi människor är skapade till. Gud har ju skapat oss till människor och ej till något vi blivit programmerade att inbilla oss att vara, t.ex. någon slags högt evolverade primater som i dessa yttersta tider dessutom har förärats en filosofi som kallas transhumanism, som i själva verket är en omstöpt form av eugenik, åtminstone om man får tro författaren och apologeten C.S. Lewis.
"Apokryfer, det är böcker som inte aktats lika med den Heliga skrift, men likväl är goda och nyttiga att läsa" - Martin Luther starjets i den ortodox-katolska kyrkan
