S:t Johannes teologen

Idag firar kristenheten S:t Johannes teologens minnesdag. Johannes var den apostel som till skillnad från sina trosbröder bland apostlarna inte behövde lida martyrdöden, utan dog av hög ålder. Han var enligt evangeliet den apostel som stod närmast Kristi kors och Guds moder: Jungfru Maria, med vilken han färdades till Grekland och Mindre Asien efter Jesu Kristi uppståndelse.

På sin ålderdom fick S:t Johannes bäras till kyrkans liturgi och då lär han ständigt ha yttrat orden: Barn små, älska varandra. En bön som har använts i kyrkans liturgi på denna dag lyder:

Herre vår Gud, du som har lärt oss genom din tjänare, aposteln Johannes, att kärleken inte består däri, att vi har älskat dig, utan däri att du har älskat oss och sänt din Son till försoning för våra synder, vi ber dig: Lär oss att älska varandra inte endast i ord utan i gärning och sanning. Genom din Son, Jesus Kristus, vår Herre. Amen.

Innan världens grundval lades

En fridfull jul tillönskas bloggens läsare med Justin Merrits arrangemang av Corde Natus Ex Parentis:



Innan världens grundval lades, av sin Fader föddes han. Som är Alfa och Omega, Alltings källa här upprann, Änden för allting som varit, Och som framtid skåda kan, Nu och i all evighet.

O hur salig denna stunden! Full av nåd en jungfru var, Havande av Helig Ande Återlösaren hon bar, Barnet av vårt eget släkte Sina ögon öppnat har. Nu och i all evighet.

Av psalmisten längesedan Han besjöngs till harpoljud, Om hans ankomst skrev profeter, Drivna av Guds Andes bud. Nu han kommit, som var väntad, Hela världen prise Gud! Nu och i all evighet.

Himlars himlar prise honom, Änglars här er Gud besjung! Krafter, herradömen, troner, Upphöj hela världens Kung! Mänskors tunga får ej tiga, Prisa honom, gammal, ung, Nu och i all evighet!

O IMMANUEL

Dagens antifon ur kyrkans gamla liturgi är en bön till Gud med oss.

O IMMANUEL, Vår Konung och laggivare, folkens längtan och deras Frälsare: kom och fräls oss, Herre vår Gud!

Välsignad vare Gud vår Herres Jesu Kristi Fader, som har välsignat oss med all välsignelse i de himmelska världarna genom Kristus.

O Folkens Konung

Antifonen för den 22/12 lyder som följer:

O FOLKENS KONUNG, du efterlängtade, hörnstenen, som av de båda gör ett: kom och fräls människan, som du har format av ler! Euouae!

O Jesse Rot och telning - O Davids nyckel

O Jesse rot och telning, som står som ett banér för folken, inför vilken konungarna skall förstummas, som folken skall tillbedja: kom och befria oss, dröj inte! Euoae!

O Davids nyckel och spiran över Israels hus, du upplåter och ingen kan tillsluta; du tillsluter och ingen kan upplåta: kom och för ut ur fängelset den bundne, som sitter i mörker och dödsskugga! Euouae!

O Adonai

Under helgsmålsbönen i S:t Andreas evangeliskt lutherska kapell sjöng vi i afton gårdagens och dagens antifon på Simeons lovsångs plats. O-Antifonen för den 18/12 lyder:

O Adonai, Herren över Israels hus, du som uppenbarade dig för Mose i den brinnande busken och gav honom lagen på Sinai berg: kom och fräls oss med din utsträckta arm! Euouae!

Vi sjöng antifonen på dess melodi från den latinska tidegärdens musik och intonerade den med en grundtonsbordun som klingade riktigt bra till. Texten korresponderade väl med den gammaltestamentliga läsningen för 4:e Advent ur 5 Mosebok 18:15-22 som jag ännu inte funnit någon melodi till. Vore tacksam för förslag som passar till Svenska folkbibelns text att sjunga som en del av kyrkans tidegärd.

Glad Advent tillönskas alla bloggens läsare!

O Vishet

Idag inleds julfastans liturgi med antifonen om Visheten vars ankomst firas i kristenheten under jultiden. Det är alltså den inkarnerade Guds Son Jesus Kristus som besjungs i hymnen:

O VISHET som har utgått från den Högstes mun och når från världens ena ända till den andra du som styr allt med kraft och mildhet kom och lär oss vishetens väg! Euouae!

I adventstidens tidegärd används O-Antifonerna på den plats där Marias lovsång normalt sjungs. De kallas därför ofta Magnificat-antifoner, efter sin plats i completoriet och avslutas med det grekiska ordet Euouae, som betyder Hurra!

Sedevakantismen på 1500-talet

Idag den 10/12 1520 inträffade en viktig händelse i den kristna kyrkans historia. Den sedevakantistiska rörelsen bland de bibelhumanistiska kretsar som bröt fram i Europa fick en händelse att glädja sig åt. Den romerske biskopen Leo X hade publicerat ett brev med titeln Exurge Domine där 41 av dr. Luthers 95 teser förklarades heretiska:



Med sedevakans menas att det ämbete Simon Petrus fick av Jesus Kristus blivit vakant på grund av heresi som skadat kyrkan - som enligt sitt väsen är en universell kropp, förenad med sitt överhuvud Kristus i en tro, ett dop, en bikt, en eukaristi.

När Petrus försökte förmå Jesus att inte gå till sitt lidande i Jerusalem, var det antikrist ande som talade genom honom, men efter Jesu uppståndelse blev han återinsatt i det ämbete varpå Kristi kyrkas existens och kallelse vilar. Detta ämbete praktiserar än idag präster som följer dr. Luthers exempel och som tack vare Guds barmhärtighet och nåd blir redskap för Herrens Jesu Kristi evangelium i hans osynliga rike - alltså kyrkan.

Avslutar med en hymn från 1500-talsprästen Hans Thomissøn:

Den kristna kyrkans sköna namn Vill månget samfund bära, Men den sig sluter i dess famn Har oftast ej dess lära. Man kyrkans namn med orätt gav Åt mången skönt vitmenad grav, Som dödas ben blott gömmer.

Allmännelig så kallas rätt Guds kyrka här på jorden, För alla folk av Adams ätt I södern och i norden. Och dit, så länge världen står, Kring Herden samlas hjordens får. Vem kan väl det förhindra?

Ty kyrkans kännetecken är Guds rena Ord och lära, Som hjärtat tröst och frid beskär Till Jesu Kristi ära. Där Ordet läres rent och klart, Dess sanning, det är uppenbart, Kan utan frukt ej vara.

Till kyrkan har vårt dop oss vigt Från livets första dagar. Gud inom den oss nåderikt Begåvar och ledsagar. Han ger till tröst sin Ande god. Med sin lekamen och sitt blod Vill han vår hunger mätta.

På lydnaden mot Herrens Ord, Kan man helt tydligt märka, Var kyrkan finns på denna jord, Där man Guds verk vill verka. Munkristen man i synd och skam, Med heligt sken betäckt, går fram, Men Herren ser till hjärtat.

Ett heligt liv i Jesu tro Ej världens barn behagar, Och därför under korsets bo De kristna alla dagar. Men alltid har av Herrens röst Hans rätta barn den vissa tröst Att himmelriket ärva.

Så ha då tack, o Jesu Krist, Att du oss frälst från fara. Den sanna kyrkan nu förvisst Bland oss vi ser här vara. Ditt ljus, som Luther tänt på nytt, Låt skina rent, tills dagen grytt, Då kyrkan ska förklaras.

Med tillönskningar om en god tredje advent.
Gnesiolutheranen