St. Rufus himmelska födelsedag

Idag den 27 augusti och i morgon får vår lutherska församling besök av en Herrens tjänare, som ska föreläsa över den Heliga Skrift för oss. Det ska bli roligt att ta emot en sådan gåva från Herren nu i samband med terminstarten av min nuvarande kallelse att vara vokalmusiker i Umeå studentkör.

Enligt vissa kyrkohistoriska uppgifter jag kommit över är detta den dag på kyrkoåret som brukar anses vara en av S:t Pauli medarbetare Rufus i Roms himmelska födelsedag. Rufus och hans mor verkar ha stått S:t Paulus nära i Romarbrevets 16 kapitel säger aposteln följande: Hälsa Rufus, som är utvald i Herren, och hans mor, som är en mor också för mig.



Lovad vare Jesus Kristus för en sådan vänskap mellan Paulus och Rufus, som tjänade kyrkan enligt den kallelse han fick tillsammans med sin mor!

Martin Luther om Guds moder Jungfru Maria

I den lutherska kyrkan undervisas det en hel del om Jungfru Maria, Jesu mor. Martin Luther predikar om Maria 1537-1539, att hon förblev en jungfru, i sin utläggning av Johannesevangeliets första fyra kapitel.

Luther kallar Maria "Guds Moder": "Gud säger . . .'Marias Son är Min ende Son.'

"Gud fick inte sin Gudomlighet från Maria; men av det följer inte att det är fel att säga att Gud föddes av Maria, att Gud är Marias Son, och att Maria är Guds Moder... Hon är den sanna Modern till Gud och Bärare av Gud . . . Maria ammade Gud, vaggade Gud till sömn, ordnade bröd och soppa för Gud, etc."

"För Gud och mänska är en person, en Krist, en Son, en Jesus, inte två Kristus ... precis som din son inte är två söner ... även om han har två naturer, kropp och själ, kroppen från dig, och själen från Gud allena. (Om Koncilierna och Kyrkan, 1539).

Martin Luther hade också detta att säga om vördnaden för Guds moder (gr. Theotokos): "Vördnaden av Maria är inskriven i djupet av det mänskliga hjärtat." (Predikan, September, 1522).

"Hon är den högsta kvinnan och den ädlaste stenen i Kristendomen efter Kristus ... Hon är nobelhet, visdom och helighet personifierad. Vi kan aldrig hedra henne nog." (Predikan, julen, 1531).

Vad är, enligt Luther, relationen mellan Jungfru Maria och oss? "Det är trösten och den överflödande godheten från Gud, att människan kan jubla över en sådan skatt. Maria är hans Moder, Kristus är hans Broder, Gud är hans Fader. (Predikan, julen, 1522).

"Vår bön skulle inkludera Guds Moder ... Vad Var hälsad Maria säger är att all ära ska ges till Gud, genom att använda dessa ord: 'Var hälsad Maria, du högt benådade, Herren är med Dig, Välsignad är du bland kvinnor och välsignad är Frukten av Ditt Sköte, Jesus Kristus. Amen!" Ser du att dessa ord inte berör bön men endast med att ge pris och ära. Vi kan använda Var hälsad Maria som en meditation i vilken vi reciterar vilken nåd Gud har givit henne. För det andra, skulle vi lägga till en önskan att alla lär känna henne och respektera henne...
(Personlig Bönebok, 1522).

Enligt evangelisten Johannes fick Jungfru Maria ansvar för honom som sin son och Johannes henne som sin mor. I Efesus där kyrkohistorien anger den ort där S:t Johannes dog en naturlig död anses även Maria ha dött. Till berättelsen om jungfru Marie himmelska födelsedag hör ikonen som vittnar om denna händelse, där flera av kyrkans biskopar, präster och lärare var närvarande. Den kallas Theotokos insomnande:



Det heliga kors vår Herre han bar, Hans blodiga sår, hans död för envar, Den bittra pina som han fick lida, Därav allena vi frälsning bida.

Själv Jungfru Maria, Moder till Krist, Som alla Guds Helgon hon förvisst Av idel nåd blott salig blivit För Jesu skull, som sig utgivit.

All ära och pris ske Herren, vår Gud, Som sände sin Son med fridens bud. I nåd han lede oss allesamman Att frukta och älska honom. Amen.
(Luthersk psalmbok 877:1-3, Morten Hegelund +1565)

Annandag pingst

Idag på annandag pingst, den 13 juni 1525 ingick dr. Martin Luther och Katarina von Bora äktenskap. Hustrun var 26 år och mannen 42 och vigselpräst var Johannes "Pomerannus" Bugenhagen. Som vittnen till äktenskapet infann sig Justus Jonas och konstnären Lucas Cranach med maka. Intressant är att en gåva till paret kom till Katarina från den romerske ärkebiskopen Albrekt av Magdeburg. Vari denna hemgift bestod vet jag inte men i sakens natur låg att Luther i ett brev till ärkebiskopen dryftat sina 95 teser, som var författade på latin och troligtvis använda inom den kyrkliga debatten mellan olika lärosäten och universitet som bestod av en del reformerade augustinerkommuniteter, som dr. Luther tillhörde samt andra monastiska ordnar som cisterciencerorden där Katarina von Bora och hennes systrar, t.ex. Magdalena von Staupitz hade haft sin hemvist tills de blev en del av den reformatoriska kyrkans liv. Makarna Luther fick av kurfursten Fredrik den vise, Svarta klostret till bostad och där fungerade det gamla klostret som en kyrklig komunitet med många studenter som levde och hade tillgång till den liturgi som den nybildade familjen kallats till. Det är inte svårt att föreställa sig hur den evangelisk-katolska gemenskapen fungerade med tanke på makarnas uppväxt som bror och syster inom den intellektuella utbildningskultur klostren utgjorde. Av de händelser som föregriper Martin och Katarinas äktenskap 1525 vet vi att dr. Luther i början på 1520-talet skrev en reformerad latinsk liturgi formulae missae, där alla de traditionella momenten i den gamla mässan bibehölls bortsett från den mässoffersbön, som senare kom att ersättas med en anamnes ur profeten Jesajas bok. Bortsett från den dagliga böneordning med prim, laudes, sext, matutin, vesper, completorium och vigil som både Martin och Katarina levt i som ordensfolk, kom den nya musikaliska form som familjen och vännerna anslöt sig till nämligen koralen att utgöra grundstommen i det vardagliga bönelivet. Inte minst efter Martins kollegor i augustinerorden som anammat den evangeliska tron Henrik och Johannes som 1523 hade sänts till Bryssel för att förkunna evangeliet och där blev blodsvitten och inspiration till kyrkans utsäde i form av kateketiska psalmer. Som avslutning på detta inlägg citerar jag Luthers psalm som inspirerats av dessa två bröder i tron som reste till Bryssel för att vittna om Guds kärlek till människosläktet och om vår oförmåga att utan den Helige Ande öppna oss och ta till oss denna kärlek, nåd, barmhärtighet och rättfärdighet från Gud. Den ädla jungfrun ¹⁾ är mig kär, jag aldrig henne glömmer. Hon alltid i mitt hjärta är man hennes dygd berömmer. Hon är min vän, Och om jag än Bekymmer har, Jag det fördrar, Hon skall mig rikligt löna, Och hennes kärlek, trofasthet Jag alltid har fått röna. Allt mitt behov hon vet. En gyllne krona jungfrun bär, Tolv stjärnor i den ser man. Som solen hennes klädnad är, Den glänser klar i fjärran. Hon synes så På månen stå. Hon är en brud, utvald av Gud. Hon är i födslovånda Och föda skall den ädle Son, Som skall regera världen Ifrån sin himmelstron. Fast draken nu i raseri Vill detta barn uppsluka, Hans anslag dock förgäves bli, Om än han makt vill bruka. Ty denne Son till himlens tron Upptagen är, Dock draken här Sitt välde än försvarar. Och modern nu allena är, Men henne Gud bevarar Och fadersomsorg bär. ¹⁾ Jungfrun avser Kristi kropp, Guds församling eller kyrka som omtalas i Uppenbarelseboken 12:1-6. Psalm ur Luthersk koralbok nr 764, Boförlaget Reformatio, Ribevägen 10D, 217 46 Malmö

Lag och evangelium med Jesus som läromästare

Fader Jakob Fjellander, Lutherska Konkordiekyrkan

Sköna dagar i Uppsala

Till Valborgsmässoafton begav sig gnesiolutheranen till Uppsala och Fyrisån tillsammans med svågern och syskonbarnen. Det blev en minnesvärd stund med många skojiga ekipage som studenterna for med längs med vattendraget under broarna i Sveriges fjärde största stad.



På kvällen den 30/4 deltog bloggens ägare sin kamrat Jonas Eskhult och hans flickvän Magdalenas förlovningsfest. Det blev en fin syriansk förlovningsliturgi med en arabisk folkkoral som spelades av prästen Håkan Sandvik på gitarr och sång samt undertecknad på fiol:

Yarabba ssalami amter alayna ssalam, yarabba ssalami im la qulubana salam.
Kom med frid o Herre, gjut över oss din frid. Kom med frid o Herre, fyll våra hjärtan med din frid.




Önskar alla jag mötte på Jonas och Magdalenas förlovningsfest Guds rika välsignelse!

Körkonsert med stora musikaliska kontraster

En polykrom väv av mönster kännetecknade Umeå studentkörs framförande av Felix Mendelssohn-Bartholdys Die Deutsche Liturgie, skriver Bengt Hultman i sin recension av tisdagens Mendelssohn/Pärtkonsert för Västerbottenskuriren. Av den evagelisk-katolska kyrkomusiken hör definitivt Felix Mendelssohns musik till höjdpunkterna från den Lutherrenässans som inträffade i början på 1800-talet och som intill vår tid har hittat sin plats i den sakrala musikens höjdpunkt. På Internet finner vi YouTubekanalen med inspelningar och noter till denna musik.

Från ett gnesiolutherskt perspektiv har Felix Mendelssohns upptäckt av Johan Sebastian Bachs Matteus- och Johannespassioner varit till stor välsignelse för vår värld andligen sett. Att Die Deutsche Liturgie var det sista verk Felix komponerade innan sin alltför tidiga död 38 år gammal, är tänkvärt ur flera perspektiv. Till sin form påminner verket om den korta mässa "Missa brevis" som blev en musikalisk gudstjänstform redan på 1500-talet i västerländsk kristenhet och vars tonspråk har använts av tonsättare från Italien - t.ex. Giovanni Perluigi da Palestrina och Antonio Lotti. Ett Missa brevis innehåller normalt sett partierna Kyrie, Sanctus och Agnus Dei. Mendelssohn hann dock aldrig skriva något Agnus Dei, men däremot ett Gloria "Ehre sei Gott in der höhe" som ingår i den fullständiga evangeliska liturgin. När reformatorerna på 1500-talet gjorde sina latinska mässordningar, var det framför allt bönerna som omgärdade evkaristin som ett offer man släppte. På deras plats infördes i stället en bön som brukar kallas anamnes eller epikles i ortodox liturgi. Det hade varit intressant om Felix Mendelssohn hade komponerat en anamnes i sin mässa baserat på den text ur profeten Jesajas bokrulle som förekom i Luthers Deutsche Liturgie från 1526. Att det finns en koralbok med denna hymn hoppas jag att fler kyrkomusiker upptäcker: Luthersk psalmbok nr 964. Bokförlaget Reformatio, c/o Karin Jonsson, Ribevägen 10D 217 46 Malmö innehåller den bön som profeten Jesaja bad när han i en syn i Jerusalems tempel blev varse att han stod inför den avskilde, helige, vars namn i hebreiskt språkbruk här återges Härskarornas Gud/Herren Sebaot, då serafen renar hans mun med ett glödande kol. Jan Ling professor emeritus i folkmusik har i sin bok om svensk folkmusik noterat en folklig variant från Baltikum på denna bön som sjöngs i en polyfon variation på Umefolk08 av sångerskor från Malungs folkhögskola som lärt sig den av Maria Röjås riksspelman med kulning som specialitet.

Nu är min tro att käre Felix och hans syster Fanny sjunger den himmelska liturgin inför vår Återlösare och Överstepräst Jesus av Nasaret; på hebreiska Goel, Cohen Yeshua Nazrim bland troende människor från alla folkslag och tider, precis som texterna ur Torans psalmrulle vittnade om även i deras grekiska form Septuaginta.

Att Arvo Pärts musik framfördes av Umeå Studentkör så här 10 år efter tonsättarens besök i Umeå på Kammarmusikfestivalen var spännande och intressant. I den evangelisk-katolska traditionen med bön på särskilda tider hör de sju Magnificatantifonerna till julfastans completorium som sjungs den 17-23 december enligt västkyrklig ordning. Bönernas karaktär och innehåll är både profetiska och eskatologiska. I deras latinska form uttrycker de en glädje som avslutar varje antifon, som bygger på det joviala grekiska ordet Euoae, som översatt till svenska betyder: Hurra!

Saligprisningarna The Beatitudes används traditionellt sett på Alla Helgons dag som i år inträffar i slutet på vecka 44. Det var roligt att sjunga Pärts minimalistiska stycke väl medveten om att han faktiskt komponerade den samma år som sitt besök i Umeå 2001 på Kammarmusikfestivalen och ödmjukt framförde sina tankar i Tegskyrkan till musiker och åhörare.

Tack Arvo för din musik!

Passionskonsert med Umeå studentkör

Tisdagen den 5 april, kl. 19.00 kommer Umeå studentkör under Tomas Plejes ledning att framföra liturgisk musik ur den universella kyrkans historiska arv. Det rör sig om musik av Arvo Pärt samt Felix Mendelssohn-Bartholdy Deutche Liturgie, som gode Felix skrev i slutet på sin korta jordiska liv; han blev 38 år och hann därför endast skriva tre av mässans ordinarie satser: Kyrie, Sanctus och Gloria. Utöver denna ur naturalistiskt perspektiv avbrutna liturgi kommer även Mendelssohns tonsättningar av psaltarpsalmerna 2, 22, 43 och 91 att framföras. I den västerländska kyrkans liturgi används psalm 2 i samband med firandet av S:t Stefanus himmelska födelsedag, annandag jul. Psaltaren 22 sjungs i samband med långfredagens vesper och psalm 43 till femte söndagen i fastans liturgi. Psalm 91 används i trefaldighetstidens liturgi den 16 efter Trinitatis som i år 2011 inträffar söndagen den 9 oktober. Musiken av Arvo Pärt är sju s.k. Magnificatantifoner, som sjungs i kyrkans tidegärd under julfastan i adventstiden mellan den 17-23 december. Antifon är ett grekiskt uttryck som betyder motljudande och syftar på hur dessa från början latinska hymner växelsjöngs av präst och diakon som en del av tidegärdens completorium. Arvo Pärt har tonsatt en tysk översättning av de gamla latinska antifonerna som vi framför kör á capella, men fördelar sig mellan besättning:
O Weisheit [SATB]
O Adonai [TTBB]
O Sproß aus Isais Wurzel [SSAA]
O Schüssel Davids [SSAATTBB]
O Morgenstern [SATBBB]
O König aller Völker [SSATTB]
O Immanuel [SAATBBB]

Pärts andra komposition vi framför är hans tonsättning av Jesu tal på Saligprisningarnas berg, Beatitudes från 2001. Detta stycke är skrivet för kör och orgel och kommer att framföras av diplomorganist Lisa Eriksson och Umeå studentkör.

Det är intressant att detta stycke musik komponerades samma år som Arvo Pärt besökte Umeå kammarmusikfestival 2001 och The Hilliard ensemble framförde hans komposition Sarah Was Ninety Years Old i Tegskyrkan. Gnesiolutheranen hade förmånen att dela bänk med tonsättaren som efter konserten uttryckte sin tacksamhet till Hilliardsångarna och övriga musiker för deras fina interpretation av stycket från 1976/1990. Texten i Beatitudes är hämtad från evangelium enligt S:t Matteus kapitel 5:3-12 och bygger på den översättning som kallas King James version.

Bloggens läsare önskas hjärtligt välkomna till Umeå stadskyrka, kl. 19.00!