Kristi himmelsfärd

Kristus for till himmelen, vad sände Han till jorden?
Hugsvalaren, den helge And, de kristnas tröst i alla land. Kyrie eleison. Halleluja, halleluja, halleluja. Så må nu var man vara glad. Han är vår tröst i allan stad. Kyrie eleison.

Tysk skottvers 1100-tal, Wittenberg 1533
Luthersk psalmbok 876

Kristus är uppstånden

Kristus är uppstånden han är ur graven gången, så må nu var man vara glad. Han är vår tröst i allan stad. Kyrie eleison. Var Han ej uppstånden var världen all förgången, men då Han nu uppstånden är så lova vi hans Fader kär. Kyrie eleison. Halleluja, halleluja, halleluja. Så må nu var man vara glad, Han är vår tröst i allan stad. Kyrie eleison.

Tysk skottvers från 1100-talet / Wittenberg 1533
Luthersk psalmbok 875

Kristus och Maria

Långfredagen och jungfru Marie bebådelsedag sammanfaller 2016 i den liturgiska kalendern och den vanliga sekulära kalendern. Den 25 mars infaller nio månader före Kristi födelse i den traditionella gregorianska kalendern som i vår tideräkning har reglerats av en kalenderreform på 1750-talet, när Sverige övergav den tidigare använda julianska kalendern. Historikern Dick Harrison har på sin historieblogg skildrat händelseförloppet utförligt.

Kristus och Photinia

1 Mos 2:15-25

Herren Gud tog mannen och satte honom i Edens lustgård för att han skulle odla och bevara den. Och Herren Gud gav mannen denna befallning: "Du kan fritt äta av alla träd i lustgården, men av trädet med kunskap om gott och ont skall du inte äta, ty den dag du äter av det skall du döden dö."
Herren Gud sade: "Det är inte bra för mannen att vara ensam. Jag skall göra en medhjälpare åt honom, en som är hans like." Herren Gud hade format alla markens djur och alla himlens fåglar av jord. Han förde fram dem till mannen för att se vad han skulle kalla dem. Så som mannen kallade varje levande varelse, så skulle den heta. Och mannen gav namn åt alla boskapsdjur, åt himlens fåglar och åt alla markens vilda djur. Men åt mannen fanns ingen medhjälpare som var hans like. 
Då lät Herren Gud en tung sömn falla över mannen, och när han hade somnat tog han ut ett av hans revben och fyllde dess plats med kött. Och Herren Gud formade en kvinna av revbenet som han tagit av mannen och förde henne fram till honom. Mannen sade:
"Denna är nu ben av mina ben och kött av mitt kött. Hon skall heta kvinna, ty av man har hon tagits."   Därför skall en man lämna sin far och sin mor och hålla sig till sin hustru, och de skall bli ett kött. Och mannen och hans hustru var båda nakna utan att blygas för varandra.

 

Psalm 128

En pilgrimssång.

Salig är var och en
 som vördar Herren 
 och vandrar på hans vägar. Du får njuta frukten
 av dina händers verk.
 Salig är du, det går dig väl!

Som en fruktsam vinstock
 är din hustru inne i ditt hus,
 som olivplantor är dina barn
 runt ditt bord. Ja, så välsignas den man
 som vördar Herren.

Herren välsigne dig från Sion!
 Må du få se Jerusalems lycka
 i alla dina livsdagar,
 och må du få se barn till dina barn.
 Frid över Israel!
 

Rom 12:6-21

Vi har olika gåvor efter den nåd vi har fått: att profetera i överensstämmelse med tron, att tjäna i vår uppgift, att undervisa i läran, att förmana med uppmuntran och tröst, att dela ut gåvor utan baktankar , att vara hängiven som ledare, eller att visa barmhärtighet med glatt hjärta.
 Älska varandra uppriktigt. Avsky det onda, håll fast vid det goda.  Var innerligt tillgivna varandra i syskonkärlek. Överträffa varandra i ömsesidig aktning. Var inte tröga när det gäller iver, var brinnande i anden, tjäna Herren. Var glada i hoppet, tåliga i lidandet, uthålliga i bönen. Hjälp de heliga med vad de behöver. Var ivriga att visa gästfrihet. Välsigna dem som förföljer er, välsigna och förbanna inte. Gläd er med dem som är glada, gråt med dem som gråter. Var eniga med varandra. Tänk inte på det som är högt utan håll er till det enkla. Var inte självkloka. Löna inte ont med ont. Tänk på det som är gott i alla människors ögon. Håll fred med alla människor så långt det är möjligt och beror på er.
 Hämnas inte, mina älskade, utan ge rum för Guds vrede. Det står ju skrivet: Min är hämnden, jag ska utkräva den , säger Herren. Men om din fiende är hungrig, så ge honom att äta. Om han är törstig, ge honom att dricka. Gör du det, samlar du glödande kol på hans huvud. Låt dig inte besegras av det onda, utan besegra det onda med det goda.
 

Joh 2:1-12

På tredje dagen var det bröllop i Kana i Galileen, och Jesu mor var där. Även Jesus och hans lärjungar var bjudna till bröllopet. Men vinet tog slut, och Jesu mor sade till honom: "De har inget vin." Jesus svarade henne: "Kvinna , vad har vi med det att göra? Min stund har inte kommit än." Hans mor sade till tjänarna: "Gör vad han säger till er."
 Nu fanns där sex stenkrukor, sådana som judarna använder vid sina reningar. De rymde omkring hundra liter var.  Jesus sade: "Fyll krukorna med vatten", och de fyllde dem till brädden. Sedan sade han: "Ös nu upp och bär in det till värden." Och de gjorde så.
 Värden smakade på vattnet, som nu hade blivit vin. Han visste inte varifrån det kom, men tjänarna som hade öst upp vattnet visste det. Värden kallade därför på brudgummen och sade: "Alla sätter fram det goda vinet först, och sedan det sämre när gästerna börjar bli berusade. Men du har sparat det goda vinet ända till nu."
 Detta var det första av de tecken som Jesus gjorde. Han gjorde det i Kana i Galileen och uppenbarade sin härlighet, och hans lärjungar trodde på honom. Sedan gick han ner till Kapernaum med sin mor, sina bröder och sina lärjungar, och de stannade där några dagar.
 

Joh 4:1-26

När Jesus fick veta att fariseerna hade hört att han fick fler lärjungar och döpte fler än Johannes – även om det inte var Jesus själv som döpte, utan hans lärjungar – lämnade han Judeen och vände tillbaka mot Galileen. Han måste då ta vägen genom Samarien , och han kom till en samarisk stad som heter Sykar, nära den mark som Jakob gav till sin son Josef. Där fanns Jakobs brunn . Jesus, som var trött efter vandringen, satte sig där vid brunnen. Det var omkring sjätte timmen.
 Då kom en samarisk kvinna för att hämta vatten. Jesus sade till henne: "Ge mig lite att dricka." Hans lärjungar hade gått bort till staden för att köpa mat. Den samariska kvinnan sade till honom: "Hur kan du som är jude be mig, en samarisk kvinna, om något att dricka?" Judarna umgås nämligen inte med samarierna.
 Jesus svarade henne: "Om du kände till Guds gåva och vem det är som ber dig: Ge mig lite att dricka, då skulle du ha bett honom, och han hade gett dig levande vatten." Hon sade: "Herre, du har ingen kruka och brunnen är djup. Så varifrån får du det levande vattnet? Är du större än vår far Jakob? Han gav oss brunnen och drack ur den själv, likaså hans söner och hans boskap."
 Jesus svarade henne: "De som dricker av det här vattnet blir törstig igen. Men den som dricker av det vatten jag ger honom ska aldrig någonsin törsta. Det vatten jag ger blir en källa i honom med vatten som flödar fram till evigt liv." Kvinnan sade till honom: "Herre, ge mig det vattnet, så att jag slipper bli törstig och gå hit och hämta vatten."
 Han sade: "Gå och hämta din man och kom hit." Kvinnan svarade: "Jag har ingen man." Jesus sade: "Det stämmer som du säger att du inte har någon man. Fem män har du haft, och den du har nu är inte din man. Det du säger är sant."
 Kvinnan sade: "Herre, jag förstår att du är en profet. Våra fäder har tillbett på det här berget , men ni säger att platsen där man ska tillbe finns i Jerusalem." Jesus svarade: "Tro mig, kvinna, det kommer en tid när det varken är på det här berget eller i Jerusalem som ni ska tillbe Fadern. Ni tillber vad ni inte känner. Vi tillber vad vi känner, eftersom frälsningen kommer från judarna. Men det kommer en tid, och den är redan här, när sanna tillbedjare ska tillbe Fadern i ande och sanning. Sådana tillbedjare vill Fadern ha.

Aposteln Andreas, Johannes Döparen

Andreas, Herrens förstkallade apostel och bror till Simon Petrus har sin kyrkliga festdag den 30 november. Han var före sin kallelse till Kristus Jesus en av Johannes Döparens lärjungar. I den lutherska traditionen talas i koraler och liturgiska texter mer om Zakarias och Elisabeths son än Herrens förstkallade tjänare Andreas. I Västerbotten finns dock en samling antifoner från Bygdeå kyrka där Andreas kallelse och hans martyrium finns angivna och under senare tid också översatta från kyrkolatinet till svenska av Lars-Gunnar Martling och Erling Lundberg. Anbefalles alla som söker vägledning i frågor som rör den tidiga apostoliska kristenheten och dess mångskiftande uttryckssätt i medelhavsregionen under de första århundraderna efter Kristi födelse, död och uppståndelse.

Bröllopskläder

Psaltaren 145
En lovsång av David.

Jag vill upphöja dig,
 min Gud och kung,
 och lova ditt namn
 för alltid och för evigt. Jag vill lova dig varje dag
 och prisa ditt namn
 för alltid och för evigt.

Stor är Herren och högt prisad,
 hans storhet är ofattbar.
 Släkte efter släkte prisar dina verk
 och förkunnar dina väldiga
 gärningar.
 Ditt majestäts härlighet och ära
 och dina underbara verk
 vill jag begrunda.
 Dina väldiga gärningars makt
 ska man tala om,
 och din storhet ska jag förkunna.
 Man ska ropa ut ryktet
 om din stora godhet
 och jubla över din rättfärdighet.

Herren är nådig och barmhärtig,
 sen till vrede och stor i nåd. Herren är god mot alla
 och förbarmar sig
 över alla sina verk.
 Herre , alla dina verk ska tacka dig
 och dina trogna ska lova dig.
 De ska tala om ditt rikes ära
 och förkunna din makt,
 så att människors barn lär känna
 dina mäktiga gärningar
 och ditt rikes ära och härlighet.
 Ditt rike är ett rike för alla evigheter,
 ditt välde består från släkte till släkte.

Herren är trofast i allt han säger
 och kärleksfull i allt han gör. 
 Herren stöder alla som vacklar
 och reser upp alla nerböjda. Allas ögon hoppas på dig,
 och du ger dem deras mat
 i rätt tid. Du öppnar din hand
 och mättar allt levande med nåd.

Herren är rättfärdig
 i alla sina vägar
 och nådig i allt han gör.
 Herren är nära
 alla som ropar till honom,
 alla som ropar till honom 
 i sanning.
 Han gör vad de gudfruktiga begär,
 han hör deras rop och frälser dem.
 Herren bevarar
 alla som älskar honom,
 men alla gudlösa ska han förgöra.
 Min mun ska förkunna Herrens lov,
 och allt som lever
 ska lova hans heliga namn
 för alltid och för evigt.
 

Ordspråksboken 2:1-11
Min son, om du tar emot
mina ord
och gömmer mina bud inom dig, 
så att du låter ditt öra
ta vara på visheten och böjer ditt hjärta till klokheten,
ja, om du ropar efter insikt och höjer din röst
för att kalla på klokheten,
om du söker efter den
som efter silver och letar efter den
som efter en skatt,
då skall du förstå
Herrens fruktan och finna kunskapen om Gud.
Ty det är Herren som ger vishet, från hans mun kommer kunskap och förstånd.
Åt de redbara
har han visa råd i förvar, en sköld är han
för dem som lever ostraffligt,
han beskyddar det rättas stigar, sina frommas väg bevarar han.
Då skall du förstå rättfärdighet, rätt och redbarhet, det godas alla vägar.
Ty vishet skall komma in
i ditt hjärta och kunskap bli ljuvlig för din själ,
eftertänksamhet skall bevara dig och klokhet beskydda dig.

Pauli brev till Efeserna 5:15-21
 Tänk alltså noga på hur ni lever, inte som ovisa människor utan som visa. Ta väl vara på varje tillfälle, för dagarna är onda. Var därför inte oförnuftiga utan förstå vad som är Herrens vilja.  Berusa er inte med vin, det leder till vårdslöshet . Låt er i stället uppfyllas av Anden  och tala till varandra med psalmer, hymner och andliga sånger. Sjung och spela för Herren i era hjärtan. Och tacka alltid vår Gud och Far för allt i vår Herre Jesu Kristi namn.


Man och hustru i Kristus


Underordna er varandra i vördnad för Kristus.

Evangelium enligt Matteus 22:1-14
Jesus talade än en gång till dem i liknelser: "Himmelriket är som en kung som höll bröllop för sin son. Han sände ut sina tjänare för att kalla de inbjudna till bröllopet, men de ville inte komma.
 Då sände han ut andra tjänare och befallde dem att säga till de inbjudna: Min måltid är redo, mina oxar och gödkalvar är slaktade och allt är färdigt. Kom till bröllopet! Men de brydde sig inte om det utan gick sin väg, en till sin åker, en annan till sina affärer. De andra grep hans tjänare och misshandlade och dödade dem.
 Då blev kungen vred och sände ut sina soldater och lät döda dessa mördare och brände ner deras stad. Sedan sade han till sina tjänare: Allt är färdigt för bröllopet, men de inbjudna var inte värdiga.  Gå därför ut till vägskälen och bjud alla ni ser till bröllopet. Tjänarna gick då ut på vägarna och samlade alla de mötte, både onda och goda, och bröllopssalen fylldes med bordsgäster.
 När kungen kom in för att se sina gäster, fick han där syn på en man som inte var klädd i bröllopskläder. Han sade till honom: Min vän, hur kom du in hit utan bröllopskläder? Mannen teg. Då sade kungen till tjänarna: Bind honom till händer och fötter och kasta ut honom i mörkret här utanför! Där ska man gråta och gnissla tänder. Många är kallade, men få är utvalda."


Vi tackar dig, Herre Gud, himmelske Fader, för din stora barmhärtighet, att du har låtit oss komma till Din bröllopsmåltid och genom din Son Jesus Kristus förlåtit oss alla våra synder. Då den dagliga frestelsen är stor och vi själva är svaga, så ber vi att Du genom Din Ande bevarar oss från att falla i synd. Men om vi ändå faller och orenar de bröllopskläder, som Din Son har iklätt oss, så hjälp oss åter stå upp ur synden, och rena oss i Kristi blod. Amen.

Herre Jesus Kristus, som har kallat Lukas, läkaren, till att vara din evangelist och en läkare för våra själar, vi ber Dig: Låt all sjukdom i våra själar bli botad genom hans undervisnings hälsosamma läkekonst. Amen.

Människosonens makt

1 Mos 28:10-22 
Jakob lämnade Beer-Sheba och begav sig mot Haran. Han kom till en plats där han måste stanna över natten, ty solen hade gått ner. Och han tog en av stenarna på platsen för att ha under huvudet och lade sig att sova. Då hade han en dröm. Han såg en stege vara rest på jorden. Den nådde ända upp till himlen och Guds änglar steg upp och ner på den. Och se, Herren stod ovanför den och sade: "Jag är Herren , din fader Abrahams Gud och Isaks Gud. Det land där du ligger skall jag ge åt dig och dina efterkommande. Din avkomma skall bli som stoftet på jorden och du skall utbreda dig åt väster och öster, norr och söder, och genom dig och din avkomma skall alla folkslag på jorden bli välsignade. Och se, jag är med dig och skall bevara dig vart du än går, och jag skall föra dig tillbaka till detta land. Jag skall inte överge dig intill dess att jag har gjort vad jag har lovat dig." När Jakob vaknade upp ur sömnen, sade han: " Herren är verkligen på denna plats och jag visste det inte." Han greps av fruktan och sade: "Hur helig är inte denna plats! Det måste vara Guds boning, ja, här är himlens port." Tidigt på morgonen steg Jakob upp, och han tog stenen som han hade vilat sig mot och reste den till en stod och göt olja över den. Och han kallade platsen Betel. Tidigare hette denna stad Lus.
Jakob gav ett löfte och sade: "Om Gud är med mig och bevarar mig under den resa som jag nu gör och ger mig bröd att äta och kläder att ta på mig, och jag kommer tillbaka till min fars hus i frid, då skall Herren vara min Gud. Och stenen som jag har rest till en stod skall bli ett Guds hus, och av allt som du ger mig skall jag ge dig tionde." 

Psaltaren 48En sång, en psalm av Koras söner.

Stor är Herren och högt lovad
 i vår Guds stad,
 på sitt heliga berg.

Skönt höjer det sig,
 hela jordens fröjd,
 Sions berg längst upp i norr ,
 den store kungens stad.
 Gud bor i dess borgar,
 känd som en tillflykt.

Se, kungarna slog sig ihop,
 de ryckte fram tillsammans.
 De såg, de häpnade,
 förskräcktes och flydde.
 De greps där av bävan,
 av vånda som en födande kvinna,
 som när östanvinden krossade
 Tarshishskeppen.
 Det vi har hört om,
 det fick vi se
 i Herren Sebaots stad,
 i vår Guds stad.
 Gud bevarar den till evig tid. Sela 
 Vi tänker, o Gud, på din nåd
 här i ditt tempel.
 Liksom ditt namn, o Gud,
 når ditt lov till jordens ändar.
 Din högra hand
 är full av rättfärdighet.
 Sions berg gläder sig,
 Juda döttrar jublar
 över dina domar.

Tåga runt Sion,
 vandra omkring det,
 räkna dess torn!
 Lägg märke till dess murar,
 gå igenom dess borgar
 så att ni kan berätta
 för kommande släkten
 att sådan är Gud, vår Gud,
 alltid och för evigt.
 Han ska leda oss bortom döden.

Pauli brev till Efeserna 4:17-32

Därför säger jag detta och varnar er i Herren: lev inte längre så som nationerna lever. Deras tankar är tomma, deras förstånd är förmörkat. De är främmande för livet i Gud därför att de är okunniga och förhärdade i sina hjärtan. Avtrubbade kastar de sig ut i orgier och ägnar sig åt all slags orenhet och får aldrig nog. 
 Men det är inte så ni har lärt känna Kristus. Ni har hört om honom och fått undervisning i honom enligt den sanning som finns hos Jesus. Därför ska ni lämna ert gamla liv och lägga bort den gamla människan som går under, bedragen av sina begär. Låt er förnyas till ande och sinne  och klä er i den nya människan, som är skapad till likhet med Gud i sann rättfärdighet och helighet. 

Lägg därför bort lögnen och tala sanning med varandra. Vi är ju delar i samma kropp. Grips ni av vrede, synda inte. Låt inte solen gå ner över er vrede  och ge inte djävulen något tillfälle. Tjuven ska sluta stjäla och i stället arbeta och göra nytta med sina händer, så att han har något att dela med sig åt den som behöver.
 Låt inga smutsiga ord komma över era läppar, utan bara det som är gott och bygger upp där det behövs, så att det blir till glädje för dem som hör det. Bedröva inte Guds helige Ande, som ni har fått som ett sigill för befrielsens dag. Lägg bort all bitterhet, häftighet och vrede, allt skrikande och förolämpningar och all annan ondska. Var i stället goda och barmhärtiga mot varandra och förlåt varandra, så som Gud i Kristus har förlåtit er. 
 

Matteusevangeliet 9:1-8
Jesus steg i båten och for över sjön och kom till sin egen stad. Där kom några till honom med en förlamad man som låg på en bädd. Jesus såg deras tro och sade till den lame: "Var lugn, mitt barn. Dina synder är förlåtna."
 Några skriftlärda tänkte inom sig: "Han hädar!" Jesus såg deras tankar och sade: "Varför tänker ni så ont i era hjärtan? Vad är lättast, att säga: Dina synder är förlåtna, eller att säga: Res dig och gå? Men för att ni ska veta att Människosonen har makt på jorden att förlåta synder, säger jag dig" – och nu talade han till den lame: "Res dig, ta din bädd och gå hem!" Då reste mannen sig upp och gick hem. När folket såg det, greps de av fruktan och prisade Gud som hade gett sådan makt åt människor.
 

Allsmäktige, evige Gud, Du som vill hjälpa oss människor både till kropp och själ, vi ber Dig: Var oss nådig, förlåt oss våra synder och styrk vår tro genom ditt Ord. Låt din Ande så leda oss, att vi inte genom synder själva drar över oss sjukdom och annat ont utan lever i Din fruktan. Amen.