Jakob lämnade Beer-Sheba och begav sig mot Haran. Han kom till en plats där han måste stanna över natten, ty solen hade gått ner. Och han tog en av stenarna på platsen för att ha under huvudet och lade sig att sova. Då hade han en dröm. Han såg en stege vara rest på jorden. Den nådde ända upp till himlen och Guds änglar steg upp och ner på den. Och se, Herren stod ovanför den och sade: "Jag är Herren , din fader Abrahams Gud och Isaks Gud. Det land där du ligger skall jag ge åt dig och dina efterkommande. Din avkomma skall bli som stoftet på jorden och du skall utbreda dig åt väster och öster, norr och söder, och genom dig och din avkomma skall alla folkslag på jorden bli välsignade. Och se, jag är med dig och skall bevara dig vart du än går, och jag skall föra dig tillbaka till detta land. Jag skall inte överge dig intill dess att jag har gjort vad jag har lovat dig." När Jakob vaknade upp ur sömnen, sade han: " Herren är verkligen på denna plats och jag visste det inte." Han greps av fruktan och sade: "Hur helig är inte denna plats! Det måste vara Guds boning, ja, här är himlens port." Tidigt på morgonen steg Jakob upp, och han tog stenen som han hade vilat sig mot och reste den till en stod och göt olja över den. Och han kallade platsen Betel. Tidigare hette denna stad Lus.
Jakob gav ett löfte och sade: "Om Gud är med mig och bevarar mig under den resa som jag nu gör och ger mig bröd att äta och kläder att ta på mig, och jag kommer tillbaka till min fars hus i frid, då skall Herren vara min Gud. Och stenen som jag har rest till en stod skall bli ett Guds hus, och av allt som du ger mig skall jag ge dig tionde."
Psaltaren 48En sång, en psalm av Koras söner.
Stor är Herren och högt lovad i vår Guds stad, på sitt heliga berg.
Skönt höjer det sig, hela jordens fröjd, Sions berg längst upp i norr , den store kungens stad. Gud bor i dess borgar, känd som en tillflykt.
Se, kungarna slog sig ihop, de ryckte fram tillsammans. De såg, de häpnade, förskräcktes och flydde. De greps där av bävan, av vånda som en födande kvinna, som när östanvinden krossade Tarshishskeppen. Det vi har hört om, det fick vi se i Herren Sebaots stad, i vår Guds stad. Gud bevarar den till evig tid. Sela Vi tänker, o Gud, på din nåd här i ditt tempel. Liksom ditt namn, o Gud, når ditt lov till jordens ändar. Din högra hand är full av rättfärdighet. Sions berg gläder sig, Juda döttrar jublar över dina domar.
Tåga runt Sion, vandra omkring det, räkna dess torn! Lägg märke till dess murar, gå igenom dess borgar så att ni kan berätta för kommande släkten att sådan är Gud, vår Gud, alltid och för evigt. Han ska leda oss bortom döden.
Pauli brev till Efeserna 4:17-32
Därför säger jag detta och varnar er i Herren: lev inte längre så som nationerna lever. Deras tankar är tomma, deras förstånd är förmörkat. De är främmande för livet i Gud därför att de är okunniga och förhärdade i sina hjärtan. Avtrubbade kastar de sig ut i orgier och ägnar sig åt all slags orenhet och får aldrig nog. Men det är inte så ni har lärt känna Kristus. Ni har hört om honom och fått undervisning i honom enligt den sanning som finns hos Jesus. Därför ska ni lämna ert gamla liv och lägga bort den gamla människan som går under, bedragen av sina begär. Låt er förnyas till ande och sinne och klä er i den nya människan, som är skapad till likhet med Gud i sann rättfärdighet och helighet.
Lägg därför bort lögnen och tala sanning med varandra. Vi är ju delar i samma kropp. Grips ni av vrede, synda inte. Låt inte solen gå ner över er vrede och ge inte djävulen något tillfälle. Tjuven ska sluta stjäla och i stället arbeta och göra nytta med sina händer, så att han har något att dela med sig åt den som behöver. Låt inga smutsiga ord komma över era läppar, utan bara det som är gott och bygger upp där det behövs, så att det blir till glädje för dem som hör det. Bedröva inte Guds helige Ande, som ni har fått som ett sigill för befrielsens dag. Lägg bort all bitterhet, häftighet och vrede, allt skrikande och förolämpningar och all annan ondska. Var i stället goda och barmhärtiga mot varandra och förlåt varandra, så som Gud i Kristus har förlåtit er.
Matteusevangeliet 9:1-8
Jesus steg i båten och for över sjön och kom till sin egen stad. Där kom några till honom med en förlamad man som låg på en bädd. Jesus såg deras tro och sade till den lame: "Var lugn, mitt barn. Dina synder är förlåtna." Några skriftlärda tänkte inom sig: "Han hädar!" Jesus såg deras tankar och sade: "Varför tänker ni så ont i era hjärtan? Vad är lättast, att säga: Dina synder är förlåtna, eller att säga: Res dig och gå? Men för att ni ska veta att Människosonen har makt på jorden att förlåta synder, säger jag dig" – och nu talade han till den lame: "Res dig, ta din bädd och gå hem!" Då reste mannen sig upp och gick hem. När folket såg det, greps de av fruktan och prisade Gud som hade gett sådan makt åt människor.
Allsmäktige, evige Gud, Du som vill hjälpa oss människor både till kropp och själ, vi ber Dig: Var oss nådig, förlåt oss våra synder och styrk vår tro genom ditt Ord. Låt din Ande så leda oss, att vi inte genom synder själva drar över oss sjukdom och annat ont utan lever i Din fruktan. Amen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar