I Muratoris kanon, som anses tillkommen i slutet av 100-talet och troligen är skriven av biskop Hippólytos (o. 170- o. 236) i Rom, och som är den äldsta förteckningen över nytestamentliga skrifter, heter det om Lukasevangeliets författare: "Lukas läkaren har, då Paulus efter Kristi himmelsfärd tagit honom till sin följeslagare, såsom en ivrare för rättfärdigheten skrivit i sitt eget namn enligt sin uppfattning. Han har emellertid inte sett Herren i köttet. Han går tillbaka, så långt han kan, och börjar sin berättelse med Johannes Döparen." Även Ireneus (o. 130- o. 200) nämner Lukas, Paulus följeslagare, som författare och säger att Lukas upptecknade det evangelium som Paulus predikade. Evangeliet riktar sig till en privatperson, Teófilus, som förut kände till kristendomen men behövde ytterligare information. Efter en kort prolog, 1:1-4, följer sex huvudavdelningar: 1) Johannes Döparens födelse och Jesu födelse och barndom, 1:5-2:52. 2) Jesu offentliga verksamhet förberedes, 3:1-4:13. 3) Jesu verksamhet i Galiléen, 4:14-9-50. 4) Jesu verksamhet som lärare, 9:51-18:30. 5) Jesu sista resa till Jerusalem och hans verksamhet där, 18:31-21:38. 6) Jesu pina, död, uppståndelse och himmelsfärd, 22-24. Lukas var enligt Kol 4:14 till yrket läkare. Han följde med Paulus på hans första resa till Rom men var också med under den andra fångenskapen som slutade med Paulus martyrdöd. I 2 Tim 4:11 skriver Paulus: "Endast Lukas är hos mig." Enligt en uppgift från Hierónymus (o. 342-420) ska Lukas ha insomnat vid 84 års ålder. Hans minnesdag infaller den 18 oktober.
I Muratoris kanon från senare delen av 100-talet uppges Lukas som författare till Apostlagärningarna. Samma uppgift möter hos Ireneus (o. 130- o. 200) Detta överenstämmer också med bokens självvittnesbörd. Den är fortsättningen på en tidigare skrift tillägnad Teofilus, nämligen Lukasevangeliet. Apostlagärningarnas disposition:
Inledning, 1:1-3. Kyrkans begynnelse i Jerusalem, 1:4-8:3. Kyrkans utbredning bland hedningar, 8:4-12:25. Paulus, hedningarnas apostel, 13:1-28:31.
En hållpunkt för dateringen för dateringen av de händelser för dateringen som skildras utgör uppgiften i Apg. 18 om landshövdingen Gallio. Denne är nämligen omnämnd som landshövding (prokurator) i en kejserlig skrivelse daterad till år 52. Då Gallio innehade ämbetet endast ett år, troligen 51-52, har händelsen i Apg. 18 inträffat ett av dessa år.
Herre Jesus Kristus, som har kallat Lukas, läkaren, till att vara din evangelist och en läkare för våra själar, vi ber dig: Låt all sjukdom i våra själar bli botad genom hans undervisnings hälsosamma läkekonst. Amen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar