Idag den 30 November erinrar sig bloggaren den församling i den konfessionella lutherska kyrkan vars namn prästen Carl Arvid Åkerström ville ange som: S:t Andreas evangelisk lutherska församling. I sin konstitution är alltså min barndoms församling uppkallad efter den av Herren Jesus Kristus förstkallade aposteln Andreas.
I anslutning till S:t Andreas dag finner vi i Biblisk Bönbok denna bön på Herrens förstkallade tjänares dag:
Allsmäktige Gud, genom din nåd var din apostel S:t Andreas lydig den kallelse, som din Son Jesus Kristus gav honom. Ge också oss nåd att följa Kristus i hjärta och liv. Genom samme din Son, Jesus Kristus, vår Herre. Amen.
I den liturgiska text som användes i Västerbottens landskaps ort Bygdeå hade klockare och präst skyldighet att sjunga följande text som en del av den kallelse den kristna kyrkan hade, både före och efter reformationen på 1500-talet. Den lyder som följer:
När Jesus vandrade utmed Galileiska sjön, så han Petrus och Andreas, som var hans broder. Och han sade till dem: Följ efter mig! Jag skall göra er till människofiskare. Och de lämnade sina fiskegarn och båten och följde honom. Genast när han hörde Herrens kallelse, lämnade den helige Andreas sina fiskegarn, som han använde för sitt levebröd. Han följde honom, som utlovar det eviga livets belöningar. Den ene av de två, som följde Herren, var Andreas, broder till Simon Petrus. Halleluja.
Avslutningen av antifonen på S:t Andreas dag är hämtad ur texten som skildrar S:t Andreas martyrium:
Och när bödlarna förde bort aposteln för att han skulle korsfästas, församlades en skara människor, som ropade: Den rättfärdige mannen och Guds vän, vad har han gjort för att han skulle föras till korset?
Men han bad folket, att de inte skulle hindra hans lidande. När Andreas såg korset, sade han med glädje: Jag har alltid älskat dig, och jag har önskat att få omfamna dig, o ljuva kors.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar