Under helgen som gick, besökte bloggaren Lutherska församlingen i Stockholmsområdets tre dagars öppen konferens om reformationen och dess betydelse idag.
Konferensen öppnades av teologen och prästen Gunnar Edwardsson som redogjorde för reformatorns tidiga kallelse och ingång i den utbildningsfilosofi som präglade renässansen, den som kallas via moderna och som hämtade sin inspiration från William av Occam och hans s.k. nominalism som i motsättning till den medeltida skolastiken betonade den heliga Skrift som enda kunskapskälla i det som rör Gud.
En utställning från Lutherjubiléet 1983 fanns att beskåda tack vare Gunnar och hans hustrus väl genomförda arbete till Ljungby bibliotek från reformatorns 500-årsminne.
På lördagen var konferensens schema mycket väl fyllt, med följande föreläsningar/programpunkter:
Lars Borgström: Om en kristen människas frihet
Ingemar Andersson: Om kyrkans babyloniska fångenskap
Sten Rydh: Vinkelmässan och prästvigningen
Sten Rydh: Om kyrkan och koncilierna
Edward Brockwell: Nattvardsskrifterna från 1527-1528
Gunnar Edwardsson: Luthers utläggning av 51 psalmen
Bertil Waldemarsson: Något om luthersk psalmskatt – vi sjunger reformationspsalmer.
Under den här punkten fick undertecknad spela och sjunga några lutherska koraler i sättning för orgel, cello, viola, tvärflöjt samt fyra trumpeter. Det var roligt. Förhoppningsvis återkommer denna programpunkt under några kommande Lutherdagar i framtiden. En ödmjuk önskan vore ett fokus på den musik som Luther lärt sig genom den bibliska antropologi som uttrycks så fint i hans utläggning av Marias lovsång - Magnificat. Varför inte prova på hans sköna koralvariation av Nunc Dimittis, Simeons lovsång?
Vidare följde på lördagen följande föreläsning:
Edward Brockwell: Något om C.F.W. Walther–200 år sedan hans födelse 25 oktober 1811.
Sist på lördagen visades en film från den Lutherresa som mina föräldrar och några vänner till dem gjorde i juni 2011 mellan Kristi himmelsfärds dag och Sveriges nationaldag. Filmen var fint inramad med musik vald av vår eminente orgelmusikant Berthold Nilsson.
Söndagen bjöd på flera intressanta samtal kring Lutherdagarna ett arv som förpliktar och här visade sig många teologiskt viktiga frågor ha både sina frågeställare och till viss utsträckning sakkunnigt reflekterande teologer.
En personlig reflektion jag som violamusikant och sångare kan lägga på det samtal som uppstod rörande 1800-talets svenska lutherkoraler är att oavsett våra personliga preferenser kring det som rör Lutherdomens musikaliska arv från reformationen, har mycket av den rådande forskningen inom sentiken, förklarat vilken musik som bäst lämpar sig för katekesstudier och vilken som bäst passar för lovsång i kyrkans gemensamma liturgi. Kanske är det så att den tidiga barockmusiken som blev en del av den lutherska koralstilen med sina rytmiska synkoper i musiken pekar på den möjlighet via moderna har att spränga sönder den traditionella liturgiska enhetsmusik som den västerländska kristna kyrkan ärvt från Ambrosius och Gregorius tid. Det vore intressant att ta del av en föreläsning i ämnesområdet liturgik och sentik som kunde illustrera Luthers två mässor på 1520-talet: Formulae Missa från 1525 och Deutsche Messe från 1526. Till exempel kunde Luthers desvärre bortglömda Sanctus ur profeten Jesajas bokrulle, som blivit älskad av troende människor utanför Skandinavien, t.ex. i Baltikum återfå sin plats där anamnesen brukar återfinnas i vissa lokala liturgier.
Den efterreformatoriska tiden har ju bjudit på en hel del välkomponerad musik i kyrkans tjänst och min förhoppning är att det apolloniska uttrycket i musiken från evangelisk-katolska tonsättare även i vår egen tid skulle kunna komma till sin rätt på kommande Lutherdagar i Norrköping.
Min personliga favorit av 1800-talets tonsättare på lutherskt område är utan att tveka Felix Mendelssohn-Bartholdy. Hans psaltarmotetter är bland det vackraste som har skrivits under romantiken. Vår Herre tog ju till sig både Felix (38 år gammal) och hans syster Fanny (42 år gammal) i relativt unga år. Bland tonsättare som skrev för svenska språket hör Ludvig Norman vars motett: Jordens oro viker, hör till en text av Johan Olof Wallin. Det är en skön musik, vars framförande jag var med om när Kammarkören Sångkraft och Umeå studentkör hösten 2010 bland annat uppförde Frank Martins mässa för dubbelkör under Tomas Pleje och Leif Åkessons ledning.
Till sist vill jag skriva en rad om en ny film som har kommit ut i år. Den handlar enligt pastor Edward Brockwell om Amerikas Luther.
Carl Ferdinand Wilhelm Walther
En stor eloge riktas till familjen Waldemarsson & medlemmar i Lutherska församlingen från Stockholmsområdet som gjorde dessa dagar möjliga!
Soli Deo Gloria!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar