Idag erinrar sig apostoliska kristna S:t Kleopas himmelska födelsedag. Kleopas var en av de två lärjungar till Herren som var på vandring från Jerusalem till Emmaus som avbildas på ikonen tillsammans med S:t Lukas:
Texten i det heliga evangeliet som illustrerar ikonen är hämtad ur kyrkans firande av annandag påsk: Lukas 24:13-35
"Och se, två av dem vandrade samma dag till en by som ligger sextio stadier från Jerusalem och som heter Emmaus. De samtalade med varandra om allt det som hade hänt. Medan de samtalade och dryftade detta med varandra, hände det sig att Jesus själv närmade sig och gick med dem. Men deras ögon var tillslutna, så att de inte kände igen honom. Han sade till dem: Vad är det ni talar med varandra om på vägen? Och de stannade och såg bedrövade ut. Den ene som hette Kleopas, svarade och sade till honom: Är det bara du som är så främmande i Jerusalem, att du inte vet vad som har hänt där i dessa dagar? Han sade till dem: Vad då? De sade till honom: Det som har hänt med Jesus, nasaréen, som var en profet, mäktig i gärning och i ord inför Gud och allt folket, och hur våra överstepräster och rådsmedlemmar har utlämnat honom till döden och korsfäst honom. Men vi hoppades att han skulle förlossa Israel. Idag är det tredje dagen sedan detta hände. Några av våra kvinnor har nu gjort oss bestörta. De kom tidigt på morgonen till graven och fann inte hans kropp utan kom tillbaka och sade att de hade sett en änglasyn. Änglarna hade sagt att han lever. Några av dem som var med oss gick då till graven och fann att det var så som kvinnorna hade sagt, men honom själv såg de inte. Han sade till dem: Vad ni är oförståndiga och tröghjärtade till att tro allt som profeterna har talat! Måste inte Kristus lida detta och sedan gå in i sin härlighet? Och han började med Moses och alla profeterna och förklarade för dem utifrån alla Skrifterna vad som gällde honom. När de närmade sig byn, dit de var på väg, gjorde han min av att gå vidare. Men de nödgade honom och sade: "Bli kvar hos oss! Det börjar bli kväll, och dagen närmar sig sitt slut." Då gick han med in för att stanna kvar hos dem. Och det hände sig, då han sedan satt till bords med dem, att han tog brödet, uttalade välsignelsebönen, bröt det och gav åt dem. Då öppnades deras ögon, så att de kände igen honom men då försvann han ur deras åsyn. De sade till varandra: "Var inte vårt hjärta brinnande i oss, när han talade till oss på vägen och förklarade Skrifterna för oss?" I samma stund stod de upp, gick till Jerusalem och fann de elva samlade och dm som var tillsammans med dem. Dessa sade: "Herren är sannerligen uppstånden, och han har visat sig för Simon." De andra berättade då vad som hade hänt på vägen och att han blev igenkänd av dem, när han bröt brödet."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar