Jul

2007 spelade Umeå Studentkör in två av Francis Poulencs Quatre motettes de noël under Tomas Plejes ledning. Bon Noël - Merry Christmas - God jul!

Adventsbön

Veni Emanuel är en gammal kristen hymn på latin, som Umeå Studentkör under Tomas Plejes ledning sjöng ett arrangemang av den ungerske tonsättaren Zoltan Kodaly från 1943. Inspelningen är från Ålidhemskyrkan 2011. Den latinska textens översättning är hämtad ur Luthersk psalmbok 850 som finns på Bokförlaget Reformatio ISBN 91 85454 27 3, av Per Jonsson (1928-1998)

S:t Andreas dag / 1 Advent

Psaltaren 24
Jorden är Yahwehs och allt vad därpå är, jordens krets och de som bo därpå.
Ty han är den som lagt hennes grund på haven, den som på strömmarna berett henne fäste.
Vem får gå upp på Yahwehs berg, och vem får träda in i hans heliga rum?
Den som har oskyldiga händer och rent hjärta; den som inte vänder sin själ till lögn och den om inte svär falskt.
Han skall undfå välsignelse av Yahweh och rättfärdighet av sin frälsnings Elohim.
Sådant är det släkte som frågar efter honom; de som söker ditt ansikte, de är Jakobs barn. Sela.
Höj, ni portar era huvuden, höj er, ni eviga dörrar, att ärans konung må dra därin.
Vem är då ärans konung? Det är Yahweh el Shaddai; han är ärans konung. Sela.

Jeremia 31:31-34
Se, dagar skall komma, säger Yahweh då jag skall sluta ett nytt förbund med Israels hus och med Juda hus,
inte ett sådant förbund som jag slöt med deras fäder den dag då jag tog dem vid handen och förde dem ut ur Egyptens land - det förbund med mig som de bröt fastän jag var deras rätte herre - säger Yahweh.
Nej, detta är det förbund som jag efter denna tid skall sluta med Israels hus, säger Yahweh:
Jag skall lägga min lag i deras inre och skriva den i deras hjärtan. Jag skall vara deras  Elohim och de skall vara mitt folk. Då skall de inte mer behöva undervisa varandra, ingen sin broder och säga:
"Lär känna Yahweh!" Ty alla skall känna mig från den minste bland dem till den störste, säger Yahweh.
Ty jag skall förlåta deras missgärningar och deras synder skall jag inte mer komma ihåg.

Rom 13:11-14
På samma sätt, seende tiden, att timmen som vi ska väckas ur sömnen, är närmare vår förlossning än när vi kom till tro. Natten har avancerat, och dagen kommer nära; därför ska vi avlägsna mörkrets gärningar, och sätta på ljusets vapenrustning. Som på dagen ska vi vandra hedervärt, inte i festande och fylleri inte i lösaktighet och utsvävningar, inte i strid och avund. Nej, ikläd er Herren Yahshua Krist och ha inte sådan omsorg om kroppen att begären väcks till liv.

Matt 21:1-11
När de närmade sig Jerusalem och kom till Betfage vid Oljeberget, sände Yahshua i väg två lärjungar och sade till dem: "Gå till byn som ligger framför er. Där skall ni genast finna en åsna som står bunden med ett föl bredvid sig. Lös dem och led dem till mig. Och om någon säger något till er, skall ni svara. Yahweh behöver dem. Han kommer då omedelbart att skicka i väg dem." Detta hände för att det skulle uppfyllas som var sagt genom profeten Sakarja: "Säg till Sions dotter: Se din, konung kommer till dig, ödmjuk, ridande på en åsna, på ett åsneföl, en arbetsåsnas föl.Lärjungarna gav sig i väg och gjorde som Yahshua hade befallt dem. De förde åsnan och fölet till honom och lade sina mantlar på dem, och han satt upp. Folkskaran som var mycket stor bredde ut sina mantlar på vägen. Andra skar kvistar från träden och strödde på vägen. Och folket, både de som gick före honom och de som följde efter, ropade: Hosianna, David son! Välsignad är han som kommer i Adonais namn. Hosianna i höjden! Och när han drog in i Jerusalem, kom hela staden i rörelse, och man frågade: "Vem är han?" Folket svarade: "Det är Profeten Yahshua från Nasaret i Galileen."

Kyrkoårets avslutning / Dominica Ultima

Psaltaren 50
En psalm av Asaf
Yahweh, Adonai Yahweh, talar och kallar jorden, från solens uppgång till dess nedgång.
Från Sion, skönhetens fullhet, träder Elohim fram i glans.
Vår Elohim kommer, och han ska inte tiga. Förtärande eld går framför honom, och omkring honom stormar det med makt.
Han kallar på himmelen där ovan och på jorden, för att hålla dom över sitt folk:
"Församla till mig mina heliga, som sluter förbund med mig vid offer."
Och himlarna förkunnar hans rättfärdighet, ty Elohim är den som dömer. Sela.
"Hör mitt folk, jag vill tala; Israel, jag vill vittna inför dig. Elohim, din Elohim, är jag. Inte för dina slaktoffer vill jag straffa dig; dina brännoffer har jag alltid inför mig. Jag vill inte ta tjurar ur ditt hus eller bockar ur dina fållor; ty mina är alla skogens djur, boskapen på de tusentals bergen; jag känner alla fåglar på bergen, och vad som rör sig på marken är inför mig. Om jag hungrade, skulle jag inte säga dig det; ty min är jordens krets med allt vad därpå är. Skulle jag äta tjurars kött eller dricka bockars blod? Offra lovets offer år Adonai och infria dina löften till el Elyon! Åkalla mig i nöden så vill jag hjälpa dig, och du skall prisa mig."
Men åt den ogudaktige säger Adonai: "Hur kan du tala om mina stadgar och ta mitt förbund i din mun, du som hatar tuktan och kastar mina ord bakom dig? Om du ser en tjuv, så håller du med honom, och med äktenskapsbrytare gör du gemensam sak. Din mun släpper du lös till vad ont är, och din tunga hopspinner svek. Du sitter och förtalar din broder, din moders son lastar du. Så gör du, och jag tiger; därför menar du att jag är som du. Men jag vill straffa dig och ställa dig det inför ögonen. Märk detta, ni som glömmer Adonai, att jag inte må sönderriva er utan räddning. Den som offrar lovets offer, han ärar mig; och den som vaktar på sin väg, honom ska jag låta se Yahwehs Yahshua."

Daniel 7:9-14
Medan jag såg på djuren sattes troner fram, och den Gamle av dagar satte sig ner. Hans kläder var snövita och håret på hans huvud var av eldslågor och hjulen på den var av flammande eld. En ström av eld flöt ut från honom. Tusen gånger tusen tjänade honom och tio tusen gånger tio tusen stod inför honom. Han satte sig ner för att döma och böcker öppnades. Sedan fortsatte jag att se, för de skrytsamma ords skull som hornet talade. Medan jag såg blev djuret dödat, och kroppen förstördes och kastades i den brinnande elden. De övriga djuren miste också sin makt. Deras livstid var bestämd till tid och stund. I min syn om natten såg jag, och se, en som liknade en människoson kom med himmelens skyar, och han närmade sig den Gamle av dagar och fördes fram inför honom. Åt honom gavs makt och ära och rike, och alla folk och stammar och språk måste tjäna honom. Hans välde är ett evigt välde som inte skall ta slut, och hans rike skall inte förstöras.

2 Thess 1:1-10
Från Paulus och Silvanus och Timoteus till Thessalonikernas församling som hör till antalet av Yahweh vår Fader och Herren Jahshua Krist. Nåd vare med er och frid från Yahweh vår Fader och Herren Jahshua Krist. Vi är alltid skyldiga att tacka Yahweh rörande er bröder, så som Han förtjänar, eftersom er tro växer till så starkt, och den kärlek ni alla hyser till varandra blir allt större hos var och en av er. Därför berömmer vi oss i Yahwehs församlingar, för er uthållighet och er tro i alla era förföljelser som ni bär. Allt detta är bevis på Yahwehs rättfärdiga dom, för vilken ni kommer anses värdiga Yahwehs rike, för vilka ni nu lider. För det är verkligen rättfärdigt av Yahweh att vedergälla dessa som utsätter er för plågor och till er som blir plågade: lindring med oss vid Jahshua Kristi uppenbarelse från himmelen med kraftens änglar i flammande eld och straff för de som inte känner Yahweh och de som inte lyder Jahshua Kristi evangelium. Dessa ska betala ett straff: Evigt fördärv bort från Yahwehs ansikte och från hans härlighet och makt, när Han kommer för att förhärligas i alla Sina helgon och väcka förundran hos alla dem som tror. Ty vårt vittnesbörd har ni trott. Så ska det ske på den dagen. Därför ber vi alltid för er, att vår Gud har dömt er värdiga kallelsen och kommer att fullfölja varje god föresats och gärning i tron, kapabelt, så att vår Furste Jahshua Krist blir hedrad av er och ni av Honom, i enlighet med Yahwehs nåd i Jahshua Krist.

Matt 25:31-46
Och när Människosonen kommer i sin härliget och alla änglarna med Honom, då ska Han sitta på Sin härlighets tron. Och de ska samla inför Honom alla nationer och Han ska separera dem från varandra som herden separerar fåren från getterna. Han skall verkligen ställa fåren vid Sin högra sida, men getterna på Sin vänstra sida. Sedan skall Konungen säga till dem på den högra sidan: "Kom ni välsignade av Min Fader, ni skall ärva riket som har blivit skapat för er från Ordningens grundläggning! För Jag var hungrig och ni gav Mig att äta, Jag var törstig och ni gav Mig att dricka, Jag var en främling och ni gav Mig husrum, naken och klädde Mig; Jag var sjuk och ni vakade över Mig, Jag var i fängelse och ni kom till Mig. Då skall de rättfärdiga svara Honom och säga: "Mästare när såg vi Dig hungrig och närde Dig, eller törstig och gav dig dryck? Och när såg vi dig som en främling och tog Dig in eller naken och klädde Dig? När såg vi Dig sjuk eller i fängelse och kom till Dig? Och Kungen ska svara och säga till dem: "Amein säger jag dig, för vem som helst av dessa Mina minsta bröder du har gjort en av dessa ting, har du gjort för Mig!" Sedan ska Han säga till dem på Hans vänstra sida: "Gå bort från Mig, förbannade, till den eviga elden som har blivit förberedd för den Falske Anklagaren och hans änglar! För Jag var hungrig och ni gav Mig inte att äta, och Jag var törstig och ni gav Mig inte att dricka; Jag var en främling och ni gav Mig inte husrum, naken och ni klädde Mig inte, sjuk och i fängelse och ni besökte Mig inte! Då ska de svara och säga: "Mästare, när har vi sett Dig hungrig eller törstig eller en främling eller naken eller sjuk eller i fängelse och har inte tjänat Dig? Då ska Han svara dem genom att säga: "Amein, säger jag dig, för vem som helst du inte har gjort en av dessa ting, har du inte heller gjort för Mig!" Och de ska gå bort till evigt straff, men de rättfärdiga till evigt liv."

Matt 13:47-52
Himmelriket liknas vid ett nät som kastas i havet och samlar fisk av alla slag, när det är fullt tas det upp på stranden och sittande samlar de goda i kärl, men de ruttna kastas ut. På samma sätt ska det vara vid tidsåldrarnas slut, änglarna ska gå ut och de ska separera de onda från mitt bland de rättfärdiga och kasta dem i eldens låga. Det ska gråtas och skäras tänder! Har ni förstått alla dessa ting? De svarade Honom: "Ja! Och Han sade till dem: "För den anledningen är varje skriftställare som fått instruktion i himmelrikets kungarike lik en mästare i huset, som ur sin skattkammare anslår gamla och nya ting."

Upp 20:11-15
Och jag såg en stor vit tron och Honom som satt på den, från vilkens närvaro jorden och himlen hade flytt, och plats ej fanns för dem. Och jag såg de döda: de stora och de små, stod inför tronen. Och böcker öppnades, och en annan bok öppnades, vilken är livets bok, och de döda dömdes från vad som var skrivet i böckernas i enlighet med deras gärningar. Och havet gav upp sina döda som var i det, och Döden och Hades gav över vad som var i dem, och varje döms i enlighet med deras gärningar. Och Döden och Hades kastas i eldsjön. Detta är den andra döden: Eldsjön. Och om någon inte är funnen i livets bok, kastas han i eldsjön.

Den Barmhärtige Samaritens söndag

Psaltaren 74
En sång av Asaf.
Gud, varför har du förkastat oss för alltid?
Varför ryker din vrede mot fåren i din hjord?
Tänk på din menighet som du förvärvade för länge sedan,
som du återlöste till att vara din arvedel.
Tänk på Sions berg, där du har din boning.
Vänd dina steg till den plats där evig förödelse råder.
Allt i helgedomen har fienden förstört.
Dina fiender har skränat på den plats där du möter oss,
de har satt upp sina egna tecken som rätta tecken.
Det var en syn som när man höjer yxor i en tät skog.
Alla snidade verk har de förstört med yxa och bila.
De har satt eld på din helgedom, ända till grunden har de orenat ditt namns boning.
De har sagt i sina hjärtan: "Vi skall kuva dem fullständigt!"
Alla Guds heliga platser har de bränt ner i landet.
Våra tecken ser vi inte, ingen profet finns kvar
och ingen vet hur länge det varar.
Hur länge, Gud, skall fienden smäda
och ständigt förakta ditt namn?
Varför håller du tillbaka din hand,
din högra hand? Drag fram den ur din barm och förgör dem!
Gud, sedan urminnes tid är du min konung,
du som utför frälsningsverk på jorden.
Det var du som delade havet genom din makt,
du krossade drakarnas huvuden på vattnet.
Det var du som bröt sönder Leviatans huvuden
och gav honom till mat åt öknens skaror.
Det var du som lät källa och bäck bryta fram,
det var du som lät starka strömmar torka ut.
Din är dagen, din är också natten,
det är du som har skapat ljuset och solen.
Det är du som har fastställt jordens alla gränser.
Sommar och vinter har du skapat.
Herre, tänk på hur fienden smädar,
hur ett dåraktigt folk föraktar ditt namn.
Lämna ej åt vilddjuren din turturduvas själ,
glöm inte för alltid dina betrycktas liv!
Tänk på förbundet, ty i landets mörka vrår finns fullt av våldsnästen.
Låt inte den förtryckte vika tillbaka med skam,
låt den fattige och behövande prisa ditt namn.
Stå upp, Gud, och för din talan! Tänk på hur du hela tiden hånas av dåren.
Glöm inte bort dina ovänners rop, larmet som ständigt hörs från dina motståndare.

Sakarja 7:4-14
Då kom HERRENS ord till mig. Han sade: "Säg till allt folket i landet och till prästerna: När ni nu i sjuttio år fastat och klagat i femte och sjunde månaden, har det då varit för mig ni har fastat? Och när ni äter och dricker, är det inte då för er själva som ni äter och dricker? Är inte detta de ord som HERREN predikade genom gångna tiders profeter, medan Jerusalem ännu levde i lugn och ro med sina städer omkring sig och medan Sydlandet och Låglandet ännu var bebodda?"
Och HERRENS ord kom till Sakarja. Han sade: Så säger HERREN Sebaot:
"Döm rätta domar och visa varandra godhet och barmhärtighet. Förtryck inte änkan och den faderlöse,
främlingen och den fattige och tänk inte ut ont mot varandra i era hjärtan."
Men de ville inte ge akt på detta utan var upproriska och stängde till sina öron så att de inte hörde. De gjorde sina hjärtan hårda som diamant så att de inte hörde den undervisning och de ord som HERREN Sebaot genom sin Ande hade sänt genom gångna tiders profeter. Därför kom stor vrede från HERREN Sebaot.  Och liksom de inte ville höra när han ropade, vill jag inte höra när de ropar, sade HERREN Sebaot.  "Jag skall skingra dem genom en stormvind bland alla hednafolk som de inte känner." Så har nu landet blivit öde efter dem, ingen kommer eller går, ty de gjorde det ljuvliga landet till en ödemark.

Episteltext: Gal 3:15-22,
Bröder, jag vill ta ett exempel från vardagen: inte ens en människas testamente som har vunnit laga kraft kan göras ogiltigt eller få något tillägg. Nu gavs löftena åt Abraham och hans avkomma. Det heter inte: "och åt dina avkomlingar", som när man talar om många, utan som när det talas om en enda: och åt din avkomling som är Kristus. Vad jag menar är detta: ett testamente som Gud själv i förväg har gett laga kraft, kan inte upphävas av lagen som gavs fyrahundratrettio år senare, så att löftet skulle sättas ur kraft. Ty om arvet beror på lagen, beror det inte på löftet. Men åt Abraham har Gud gett arvet genom ett löfte.
Varför gavs då lagen? Den blev tillagd för överträdelsernas skull för att gälla tills avkomlingen skulle träda fram, han som löftet gällde. Den utfärdades genom änglar och lades i en medlares hand. Denne medlare företräder inte bara en part. Men Gud är en. Strider då lagen mot Guds löften? Nej, inte alls. Om vi hade fått en lag som kunde ge liv, då hade verkligen rättfärdigheten kommit av lagen. Men nu har Skriften inneslutit allt under synd, för att det som var utlovat skulle ges genom tron på Jesus Kristus åt dem som tror.
Evangelium Luk 10:23-37. 
När de var ensamma, vände sig Jesus till lärjungarna och sade: "Saliga är de ögon som ser det ni ser. Ty jag säger er: Många profeter och kungar ville se vad ni ser, men fick inte se det, och höra det ni hör, men fick inte höra det." Då kom en laglärd fram och ville snärja honom och frågade: "Mästare, vad skall jag göra för att få evigt liv?" Jesus sade till honom: "Vad står skrivet i lagen? Vad läser du där?" Han svarade: "Du skall älska Herren din Gud av hela ditt hjärta och av hela din själ och av hela din kraft och av hela ditt förstånd, och din nästa som dig själv". Jesus sade till honom: "Du svarade rätt. Gör det, så får du leva." Då ville mannen försvara sig och frågade Jesus: "Vem är då min nästa?" Jesus svarade:
"En man var på väg från Jerusalem ner till Jeriko och råkade ut för rövare. De slet av honom kläderna och misshandlade honom. Sedan gav de sig av och lämnade honom där halvdöd. En präst kom händelsevis ner samma väg, och när han fick se mannen gick han förbi. På samma sätt var det med en levit. Han kom till platsen, såg mannen och gick förbi. En samarit som färdades samma väg kom också dit. När han såg mannen, förbarmade han sig över honom. Han gick fram till honom, hällde olja och vin i hans sår och förband dem. Sedan lyfte han upp honom på sin åsna, förde honom till ett värdshus och skötte om honom. Nästa dag tog han fram två denarer och gav åt värdshusvärden och sade: Sköt om honom, och kostar det mer skall jag betala när jag kommer tillbaka. Vem av dessa tre tycker du var en nästa för mannen som hade råkat ut för rövare?" Han svarade: "Den som visade honom barmhärtighet." Då sade Jesus till honom: "Gå du och gör som han."
III: Matt 11:25-30
Vid den tiden sade Jesus: "Jag prisar dig, Fader, du himlens och jordens Herre, för att du har dolt detta för de visa och kloka och uppenbarat det för de små. Ja, Fader, detta var din goda vilja. Allt har min Fader överlämnat åt mig. Och ingen känner Sonen utom Fadern. Inte heller känner någon Fadern utom Sonen och den som Sonen vill uppenbara honom för. Kom till mig, alla ni som arbetar och bär på tunga bördor så skall jag ge er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, ty jag är mild och ödmjuk i hjärtat. Då skall ni finna ro för era själar. Ty mitt ok är milt, och min börda är lätt."
Aftonsångstext: 1 Tim 1:1-17
Från Paulus, Kristi Jesu apostel på uppdrag av Gud, vår Frälsare, och Kristus Jesus, vårt hopp, till Timoteus, hans äkta barn i tron. Nåd, barmhärtighet och frid från Gud, vår Fader, och Kristus Jesus, vår Herre. Nu, liksom när jag var på väg till Makedonien, uppmanar jag dig att stanna kvar i Efesus och förmana somliga där att inte förkunna falska läror och befatta sig med myter och ändlösa släktregister. Sådant leder till strider och tjänar inte en gudomlig undervisning i tron. Vad all förmaning syftar till är kärlek av ett rent hjärta, av ett gott samvete och av en uppriktig tro. Detta mål har somliga förlorat ur sikte och så förfallit till tomt prat. De vill vara lärare i lagen men förstår varken vad de säger eller vad de så säkert uttalar sig om. Men vi vet att lagen är god, om man brukar den rätt och inser att den inte är till för rättfärdiga utan för laglösa och upproriska, gudlösa och syndare, oheliga och oandliga, för dem som misshandlar sin far och mor, för dråpare, för dem som utövar otukt och homosexualitet, för slavhandlare, lögnare, menedare och för alla som står emot den sunda läran - detta enligt det evangelium om den välsignade Gudens härlighet, som har anförtrotts åt mig. Jag tackar honom som har gett mig kraft, Kristus Jesus vår Herre, för att han ansåg mig värd förtroende och tog mig i sin tjänst, fastän jag förut var en hädare, förföljare och våldsman. Men han förbarmade sig över mig, därför att jag i min otro inte visste vad jag gjorde. Vår Herres nåd överflödade och med den tron och kärleken i Kristus Jesus. Det är ett ord att lita på och värt att på allt sätt tas emot, att Kristus Jesus har kommit till världen för att frälsa syndare - och bland dem är jag den störste. Men jag mötte barmhärtighet, för att Kristus Jesus skulle visa hela sitt tålamod främst mot mig och låta mig bli en förebild för dem som skulle komma till tro på honom och vinna evigt liv. Evigheternas konung, den oförgänglige, osynlige, ende Guden, honom vare ära och pris i evigheters evighet, amen.

Johannes Döparens himmelska födelsedag

Paulus brev till Rom 8:28-39
Vi vet att för dem som älskar Gud samverkar allt till det bästa, för dem som är kallade efter hans beslut. Ty dem som han i förväg har känt som sina har han också förutbestämt till att formas efter hans Sons bild, för att Sonen skulle vara den förstfödde bland många bröder. Och dem som han har förutbestämt har han också kallat. Och dem som han har kallat har han också förklarat rättfärdiga. Och dem som han har förklarat rättfärdiga har han också förhärligat.

Vad skall vi nu säga om detta? Är Gud för oss, vem kan då vara emot oss? Han som inte skonade sin egen Son utan utlämnade honom för oss alla, hur skulle han kunna annat än också skänka oss allt med honom? Vem kan anklaga Guds utvalda? Gud är den som frikänner. Vem är den som fördömer?
Kristus Jesus är den som har dött, ja, än mer, den som har blivit uppväckt och som sitter på Guds högra sida och ber för oss. Vem kan skilja oss från Kristi kärlek? Nöd eller ångest, förföljelse eller hunger, nakenhet, fara eller svärd? Det står skrivet: För din skull dödas vi hela dagen, vi räknas som slaktfår.

Men i allt detta vinner vi en överväldigande seger genom honom som har älskat oss. Ty jag är viss om att varken död eller liv, varken änglar eller furstar, varken något som nu är eller något som skall komma, varken makter, höjd eller djup eller något annat skapat skall kunna skilja oss från Guds kärlek i Kristus Jesus, vår Herre.

Markusevangeliet 6:14-29
Jesu namn hade nu blivit känt, och kung Herodes fick höra att det var Johannes Döparen som hade uppstått från de döda och att dessa krafter därför verkade i honom. En del sade att han var Elia, och andra att han var en profet, lik någon av profeterna. När Herodes hörde detta sade han: "Johannes, han som jag har halshuggit, har uppstått."
Herodes hade nämligen låtit gripa och binda Johannes och sätta honom i fängelse för Herodias skull, hustru till hans bror Filippus. Henne hade Herodes gift sig med, men Johannes hade sagt till honom: "Det är inte tillåtet för dig att ta din brors hustru." Herodias hatade honom och ville döda honom, men hon kunde inte, eftersom Herodes visade respekt för Johannes. Han viste att Johannes var en rättfärdig och helig man och skyddade honom. Och när han hörde honom blev han många gånger villrådig. Ändå lyssnade han gärna på honom. Så kom en dag ett lämpligt tillfälle, när Herodes firade sin födelsedag och ställde till fest för sina stormän och överstar och de främsta männen i Galileen. Då kom Herodias dotter in och dansade, och Herodes och hans bordsgäster blev så förtjusta att kungen sade till den lilla flickan: "Be mig om vad du vill, så skall du få det." Han svor på det och sade till henne: "Allt vad du ber om skall jag ge dig, ända till hälften av mitt rike." Då gick hon ut och frågade sin mor: "Vad skall jag be om?" Hon svarade: "Johannes Döparens huvud." Flickan skyndade in till kungen och bad: "Jag vill att du genast ger mig Johannes Döparens huvud på ett fat." Kungen blev mycket bedrövad över sin ed inför gästerna, men han ville inte avvisa henne. Han skickade därför iväg en bödel och befallde honom att bära fram Johannes Döparens huvud. Denne gick då och halshögg Johannes i fängelset. Och han bar fram hans huvud åt den lilla flickan, och hon gav det åt sin mamma. Johannes lärjungar fick höra det, och de kom och tog hans döda kropp och lade den i en grav.


Vår Herre Kristus, prisar vi för löftet genom Malaki:
Johannes Döparen blev sänd att göra Herrens ankomst känd.

I hela trakten vid Jordan, predikade och sade han:
Nu himmelriket kommer här, bekänn er synd och bättra er.

Man frågar om han Kristus är. Han svarar: Snart han kommer här,
Men Frälsaren det är jag ej. Ty han fanns till långt före mej.

 När Kristus kommer vägen fram, Johannes säger: Se Guds Lamm,
Som världens alla synder bär, Hans offer Gud behagligt är.

Det är en ära alltför stor För mej att knyta upp hans skor,
Med eld och Ande döper Han, som är och heter Gud och man.

Du sänt Johannes Döparen Att vara förelöparen,
Hjälp oss att minnas vad han lär, Då får du äran Jesu kär.
Bartholomeus Gesius 1603, Nikolaus Herman, Per Jonsson
Luthersk psalmbok 899

Gunnar Zakarias himmelska födelsedag

Den 10 augusti 2014 insomnade min präst och själasörgare Gunnar Zakarias i döden efter en tids sjukdom. Mitt sista möte med fader Gunnar skedde söndagen den 27 juli i Byske där Gunnar tillbringade sin sista tid. I samband med detta tillfälle fick jag och mina föräldrar möjlighet att sjunga en del av kyrkans tidegärd, som Gunnar och hans hustru praktiserat sedan de blivit ett par i Linköping och som de på ett ömsint och vackert sätt introducerade i S:t Andreas församling på 1980-talet när jag växte upp. Tidpunkten för vår bön var väl närmast den traditionella platsen för sexten, dvs. tidebönen mitt på dagen och innehöll följande texter:

De tre ynglingarnas lovsång i den brinnande ugnen, av Haquin Spegel, Luthersk psalmbok 703
1. Lovad vare HERREN, våra fäders Gud, både när och fjärran höres detta ljud, Lovat, upphöjt, prisat. Vare HERRENS råd, som oss har bevisat sådan hjälp och nåd. Priser och berömmer Gud som rättvis dömer och sitt folk ej glömmer.
2. HERRE i din kyrka skall man lova dig, alla bör dig dyrka och ödmjuka sig. Du som härlig sitter över Kerubim och dock skåda gitter, ned i djupen in. Priser och berömmer Gud som rättvis dömer och sitt folk ej glömmer.
3. Du som mäktig råder, på din kungastol. Vida längre skådar än den klara sol. Hela himlens fäste styres av din hand. Din makt gör det bästa uti alla land. Priser och berömmer Gud som rättvis dömer och sitt folk ej glömmer.
4. Alla himlar sjunger. Med samfällig mun, och ni änglatungor Prisar Guds misskund. Vattnet det som svallar Över himlens höjd Och ej nederfaller, Vise nu sin fröjd. Priser och berömmer Gud som rättvis dömer och sitt folk ej glömmer.

Psaltaren 103
Såsom en Fader förbarmar sig över barnen, så förbarmar sig HERREN över dem som frukta honom.
Ty han vet vad för ett verk vi äro, han tänker därpå att vi äro stoft.
En människas dagar äro såsom gräset, hon blomstrar såsom ett blomster på marken.
När vinden går däröver, då är det icke mer, och dess plats vet icke mer därav.
Men HERRENS nåd varar från evighet till evighet över dem som frukta honom, och hans rättfärdighet intill barnbarn, när man håller hans förbund och tänker på hans befallningar och gör efter dem.
HERREN har ställt sin tron i himmelen, och hans konungavälde omfattar allt.
Loven HERREN, ni hans änglar, ni starka hjältar, som uträttar hans befallning, så snart ni hör ljudet av hans befallning.
Loven HERREN, alla hans härskaror, ni hans tjänare, som uträttar hans vilja.
Loven HERREN, alla hans verk, varhelst hans herradöme är.
Min själ, lova HERREN.
Ära vare Fadern och Sonen, och den Helige Ande.
Såsom det var av begynnelsen, nu är och skall vara,
från evighet, till evighet. Amen.

I dina händer HERRE Gud, befaller jag nu min ande.
I dina händer HERRE Gud, befaller jag nu min ande.
Du förlossar mig HERRE, du trofaste Gud.
I dina händer HERRE Gud, befaller jag nu min ande.
Ära vare Fadern och Sonen och den Helige Ande.
I dina händer HERRE Gud, befaller jag nu min ande.

Den sig i HERRENS hand förtror, och i hans vingars skugga bor, han säger trygg i Gud jag har min hjälpare och mitt försvar.
Han fruktar inte mörkrets makt, ej världens smälek och förakt, en salig fröjd en evig frid, är slutet på hans korta strid.
Högt lovat vare HERRENS namn, det är en trygg, en ljuvlig hamn, i alla faror nöd och sorg, en mäktig sköld en säker borg.
Gud Fader, Son och Helge And, dig vare pris i alla land. Högtlovade Treenighet. Dig vare pris i evighet. Amen.

Bevara mig som din ögonsten.
Beskärma mig under dina vingars skugga.

Guds frid, som övergår allt förstånd, bevara våra hjärtan och tankar i Kristus Jesus.
HERRE, nu låter du din tjänare fara hädan, i frid efter ditt ord,
Ty mina ögon har sett din frälsning,
som du har berett att skåda för alla folk,
ett ljus till hedningarnas upplysning
och en härlighet för ditt folk Israel.
Ära vare Fadern och Sonen och den Helige Ande.
Guds frid, som övergår allt förstånd, bevara våra hjärtan och tankar i Kristus Jesus.

Fader vår, du som är i himmelen. Helgat vare ditt namn, Tillkomme ditt rike, Ske din vilja, som i himmelen så ock på jorden, Ge oss vårt dagliga bröd, Och förlåt oss vår skuld, låt oss förlåta dem som är oss skyldiga Och inled oss ej i frestelse Men fräls från den onde. Ty riket är ditt och makten och äran i evighet. Amen.

5. Alla HERRENS härar, Lovar honom rätt, Seraphim oss lär_ Ert_ fröjdesätt. Sol och måne prisar Herrens stora makt. Alla stjärnor visar Er_ gyllne prakt. Priser och berömmer Gud som rättvis dömer och sitt folk ej glömmer.
6. Regn och dagg och väder, Stämmer nu uti. Eld och låga gläder Sig i luften fri. Hagel snö och isar, rimfrost töcken, köld HERRENS allmakt prisar som är sol och sköld. Priser och berömmer Gud som rättvis dömer och sitt folk ej glömmer.
7. Dag och natt förkunnar Guds barmhärtighet. Ljus och mörkrets munnar Säger vad som skett. Ljungeld, moln och dunder, Vare nu ej tyst, Men om HERRENS under Ropar med sin röst. Priser och berömmer Gud som rättvis dömer och sitt folk ej glömmer.
8. Hela jorden tackar Gudi, som är god, Högar, berg och backar, Källor hav och flod. Brunnar älvar bäckar, Och vartenda djur, Som i träden häckar, Ja all kreatur. Priser och berömmer Gud som rättvis dömer och sitt folk ej glömmer.
9. Allt det som upprinner Utur jordens sköt'. Vart träd som man finner, som hon haver fött. Örter blad och blommor, Ja, det minsta frö, och all växt som kommer Utav jord och sjö. Priser och berömmer Gud som rättvis dömer och sitt folk ej glömmer.
10. Allt vad luften förer, Vad i vädret far, Och allt det som rörer Sig i böljan klar. Alla fåglar talar Om Guds härlighet, Och ni stora valar om hans väldighet. Priser och berömmer Gud som rättvis dömer och sitt folk ej glömmer.
11. Vilda djur och tama Uti mark och skog Göre ock detsamma, Ty de hava fog, Även Adams söner höje sångens ljud, Uti sina böner Prisar de sin Gud. Priser och berömmer Gud som rättvis dömer och sitt folk ej glömmer.

Frid över ditt minne Gunnar Zakarias *14/9-1928 + 10/8-2014

Jakob, Herrens broders dag

Hjälp oss, Gud, att vi i likhet med din apostel S:t Jakob lyder din Sons kallelse, följer honom och är trogna intill döden. Genom samme din Son, Jesus Kristus, vår Herre. Amen.

Aposteln Petri och Paulus av Tarsus dag

Höj jubel till Gud, alla länder; lovsjung hans namns ära, ge honom ära och pris. Säg till Gud: Hur underbara är inte dina gärningar! För din stora makts skull visar dina fiender dig underdåninghet. Alla länder skall tillbedja och lovsjunga dig; de skall lovsjunga ditt namn. Sela. Kom och se Guds verk; underbara är hans gärningar mot människors barn. Han förvandlade havet till torrt land; till fots gick de genom floden; då gladdes vi i honom. Genom sin makt råder han evinnerligen, hans ögon ger akt på folken, de gensträviga må inte förhäva sig. Sela. Prisa, ni folk, vår Gud och låt hans lov ljuda högt; ty han har beskärt liv åt vår själ och inte låtit vår fot vackla. Ty väl prövade du oss, o Gud, du luttrade oss som silver luttras; du förde oss i fängelse, du lade en tung börda på vår rygg; du lät människor fara fram över vårt huvud, vi måste gå genom eld och vatten; men du har fört oss ut och vederkvickt oss. Därför vill jag gå in i ditt hus med brännoffer, jag vill infria mina löften till dig, dem till vilka mina läppar öppnade sig och som min mun uttalade i min nöd. Brännoffer av feta får vill jag frambära åt dig med offerånga av vädurar; jag vill offra både tjurar och bockar. Sela. Kom och hör, alla ni som fruktar Gud, så vill jag förtälja vad han har gjort min själ. Till honom ropade jag med min mun, och lovsång var på min tunga. Om jag hade haft något orätt i mitt hjärta, så skulle Herren inte höra mig. Men Gud har hört mig, han har aktat på mina bönerop. Lovad vare Gud, som inte har förkastat min bön eller vänt sin nåd ifrån mig!

Psaltaren 66

Gud, du som gav din helige apostel Petrus nåd att ge sitt liv för din käre Sons skull vi ber dig: Ge oss nåd att alltid vara beredda att ge våra liv för honom, som gav sitt liv för oss. Genom samme din Son, Jesus Kristus, vår Herre. Amen

Herre vår Gud, hjälp oss att frukta och älska ditt heliga namn, ty du överger inte dem, som i tron håller sig till dig. Genom Jesus Kristus som med dig och den Helige Ande lever och regerar i en Gudom från evighet till evighet. Amen.

Herre Gud, himmelske Fader, vi tackar dig, att du genom ditt Ord har kallat oss till det eviga livet. Vi ber dig: Uppväck genom din Helige Ande våra hjärtan, så vi inte förgäves hör ditt Ord utan blir rätt beredda till den stora måltiden i himmelen och inte låter något hindra oss därifrån. Amen.

Heliga Treenighetens dag

Herren är konung! Därför darrar folken. Han som tronar på keruberna! Därför skälver jorden.
Herren är stor i Sion, och upphöjd är han över alla folk.
Man prisar ditt namn, det stora och fruktansvärda. Helig är han.
Och konungen i sin makt älskar vad som är rätt. Du håller det vid makt, rätt och rättfärdighet övar du i Jakob.
Upphöj Herren, vår Gud, och tillbedjen vid hans fotapall. Helig är han.
Mose och Aron var bland hans präster och Samuel bland dem som åkallade hans namn; de ropade till Herren, och han svarade dem.
I molnstoden talade han till dem; de höll hans vittnesbörd och den undervisning, som han gav dem.
Herre, vår Gud, du svarade dem; du var mot dem en förlåtande Gud - och en hämnare över deras gärningar.
Upphöj Herren, vår Gud, och tillbedjen inför hans heliga berg. Ty helig är Herren vår Gud.
Psaltaren 99

Allsmäktige, evige Gud, du som har gett oss, dina fattiga tjänare, den rätta tron, så att vi kan bekänna dig vara till personerna en sann trefaldighet och dock i Gudomsväsendet en rätt enhet, vi ber dig: Behåll oss fasta i denna tro och beskydda oss för allt, som kan skada oss. Du som lever och regerar, en Gud, från evighet till evighet. Amen.

Herre Gud, himmelske Fader! Vi syndare bekänner, att vi måste dö, då det som är fött av kött, är kött och inte kan se ditt rike. Men vi ber dig: Sänd oss din Helige Ande och gör oss till nya människor, så att vi vågar tro på våra synders förlåtelse, som blivit oss tillsagd i dopet. Låt oss dagligen växa till i kärlek till vår nästa och till sist få en evig salighet. Amen.

Den gode Herdens söndag

Andra söndagen efter Påsk
Johannes evangelium 10:1-10
"Jag skall själv ta mig an mina får och leda dem tillsammans."
Hesekiel 34:10

I det gamla Israel var herdebilden av ålder känd och älskad. Många av dess drag kunde också tillämpas på Herren och Hans utvalda folk. För oss är herdebilden för visso inte levande på samma sätt som bland folken i bibelns länder, eftersom vi i allmänhet har sett väldigt lite av det verkliga herdelivet. Men ändå! Vilka bilder lockar inte herdesöndagen fram! Herden som ledde hjorden ut på bete, för den till viloställena i öknen, till källorna med det friska vattnet, till oasernas skugga. Hans vakande ögon följer hjorden och med fast hand för han den fram genom farorna.

Dessa bilder får likväl först då sin mening, när de tillämpas på Herren och den återlösta mänskligheten. I själva herdebilden sammanfattas hela Kristi omsorg om oss människor. Kristus är herden, som på Golgata ger sig ut till ett offer för oss alla. Genom uppståndelsen och himlafärden och genom den helige Andes, utgjutande är Han närvarande ibland oss som den gode herden, vilken själv tar sig an sina får och leder dem.
Ämnet: Herrens herdevård om sin hjord.

I

Herrens herdevård

1) I sin herdevård går Herren in genom dörren. Så säger Jesus i texten: "Den som inte går in i fårhuset genom dörren, utan stiger in någon annan väg, han är en tjuv och en rövare. Men den som går in genom dörren, han är fårens herde."

Dörren till fårhuset, till Guds församling, är dopet. I dopet möter Gud människan med sin nåd. Liksom herden bär de små lammen på sina armar, så bär Herren de små barnen på sina fadersarmar in i Guds rike. Detta sker i dopets stund, då Gud ingår ett nådeförbund med människan. Gud lovar att för Jesu skull vara henne nådig och uppta henne till sitt barn. Den som är döpt får vara barn hos Gud ... Och dopet är ingången till detta barnaskapsförhållande. Dörren till Guds rike är dopet. Om människan bryter sitt döpelsesförbund, och går bort ifrån Gud då hon övergiver Guds ord och bönen, fattar lust till världens väsende och samtycker till synden, så måste hon genom bättring och omvändelse gå tillbaka till dopets nådesförbund. Omvändelsen är vägen tillbaka till dopet, dörren in till fadershuset, liksom för den förlorade sonen.

Den nåd som människan får don hon omvänder sig, är densamma som hon fick i dopet. Det finns ingen annan dörr in i Guds rike, än Guds eviga nåd som först möter i dopet. (Jer 31:3) I sin herdevård går Herren in genom denna dörr.. Jesus säger i texten att dörrvakten öppnar för herden. Dörrvakten är den Helige Ande, som i dopets stund och i omvändelsen verkar i människans hjärta och skapar tro.

Herden kallar sina får vid namn säger Jesus i texten. Detta gör Herren i sin herdevård både i dopets stund och när Han kallar en människa som gått bort från Honom. I dopets sund blir människans namn nämnt, som ett tecken till att hon tillhör Herren. Och när Herren kallar en syndare att komma tillbaka säger Han liksom hos profeten: "Frukta inte ty jag har förlossat dig, jag har kallat dig vid namn, du är min." (Jes 43:1). Så går Herren i sin herdevård in genom dörren till fårhuset.

Men den som "stiger in någon annan väg, han är en tjuv och en rövare" säger Jesus i texten. Den som söker någon annan väg in i Guds rike, än genom dopets nåd, och omvändelsen som vägen tillbaka till dopet, han är en tjuv och rövare, som söker röva till sig Guds nåd, vare sig det är genom "goda gärningar", eller något annat som en människa vill lägga till grund för sin salighet. Ty det finns ingen annan grund till frälsning än Guds nåd i Jesus Kristus, den nåd som Gud skänker i dopet och i omvändelsen.

2) Dörren är Jesus Kristus.

Så säger Jesus i texten: "Jag är dörren in till fåren." Det är Jesus Kristus som förvärvat den nåd som Gud skänker i dopet, och som Han ger åt dem som i omvändelsen på nytt söker samma nåd hos Gud, sedan han förlorat dopets nåd. Därför säger Jesus i Johannes 14:6 "Jag är vägen sanningen och livet; ingen kommer till Fadern utan genom mig." Jesus är vägen vi ska gå, sanningen vi ska tro, livet vi ska leva. Utan Honom kan vi inte komma till Fadern. Utan Jesus kan vi inte vinna nåd hos Gud. Jesus ensam är dörren genom vilken vi kan komma till Gud.

När Gud i dopets stund möter en människa med sin nåd, så sker det för Jesu skull, ty Han har åt oss förvärvat den nåd som Gud skänker. Alltså är det genom Jesus, som Gud kommer till oss med sin nåd i dopet.

Om en människa bryter dopets nådesförbund som kommer Gud till henne på nytt, i nådekallelsen, då Gud kallar henne tillbaka. Om människan då stannar, inte fortsätter att gå bort från Gud, utan besinnar sig, vänder om, bekänner och ångrar sin synd, och söker Guds nåd i Jesus Kristus, så blir hon frälst. Jesus lovar det i texten: "Jag är dörren; den som går in genom mig, han ska bli frälst." ... "Jag har kommit för att de ska ha liv och liv i överflöd." Ty Jesus är vägen, sanningen och livet. I Honom har vi liv och frälsning. Allt vad vi behöver till frälsning, ja i överflöd.  I Honom ensam är frälsning. Han är grunden till vår frälsning. Han är dörren, genom vilken Gud möter oss, och vi Honom.

II

Herrens hjord

Herrens hjord är de kristna, de som genom dopet tillhör Herren. Jesus omtalar i vår text två egenskaper som utmärker dem.

1) Den som tillhör Herrens hjord känner Herdens röst. Jesus säger i texten. "De känner hans röst. " Liksom fåren känner sin herdes röst, så känner varje kristen sin herdes Jesu röst och lyssnar till den, när han talar till den, när Han talar till dem i det Guds ordet som de läser eller hör. De har lytt Jesu röst, då Han ropade till dem att de skulle överge syndens och världens tjänst, och lämna sig åt Hans herdevård. Och deras största glädje är att lyssna till Jesu röst, när han talar till dem i det Guds ord som de läser eller hör. När det är något Han förbjuder dem, så aktar de på hans varning, som Han ger i sitt ord. När Han befaller att de ska göra något till Hans tjänst, så är de strax villiga att lyda, av kärlek till Honom. De ber Honom själv om kraft att göra hans vilja. När själafienden lockar med syndens och världens väsende, och vill snärja och fånga dem, så varnar Jesus med sin herderöst i deras samveten. Ja, skulle de än ibland bli överrumplade av frestelserna, så att de felar och förgår sig, så aktar de på herden Jesu röst, och vänder om till Honom, när Han kallar dem tillbaka. Med denna hörsamhet emot Jesu röst visar de, att de är Hans får, och hör Honom till. "Mina får lyssnar till min röst, och jag känner dem." säger Jesus (Joh 10:28).

Det andra kännemärket:

2) Den som tillhör Herrens hjord följer sin Herde. Jesus säger om herden: "När han har släppt ut alla sina får, går han framför dem och fåren följer Honom." Så följer en kristen sin frälsare och vandrar i hans fotspår. Aposteln Petrus säger: "Därtill är ni kallade, då ju Kristus själv led för er och efterlämnade åt er en förebild, för att ni skulle följa honom, och vandra i hans fotspår." (1 Petr. 2:21)
a) Jesus bevisade kärlek och lydnad mot sin himmelske Fader. Den som hör till Jesu fårahjord, följer sin Frälsare. Han älskar Gud av hjärtat, och är lydig den himmelske Faderns vilja, ty han vet att Gud endast vill Hans bästa, och därför säger han som Jesus sade i Getsemane: "Fader, ske inte min vilja utan din." Även när det gäller att gå lidandets väg, så är en kristen nöjd med Guds vilja, liksom ett barn, som älskar sin fader, böjer sig för hans vilja.
b) Jesus älskade alla människor. Så gör också en kristen. Liksom Jesus söker han hjälpa alla som behöver hjälp, så långt hans förmåga räcker. Jesus rördes ofta till medlidande, när Han såg andras nöd, och en kristen har samma medlidsamma sinnelag.
c) Jesus var mild och ödmjuk. Han säger själv: "Lär av mig, ty jag är saktmodig och ödmjuk i hjärtat" (Matt 11:29). Den som är mild och ödmjuk i sitt hjärta, honom är det inte svårt att göra till lags. Han finner inte så stora fel och brister hos andra att de blir odrägliga för honom. Han kräver inte att andra ska rätta sig efter honom. Den som är mild och ödmjuk i hjärtat, kan motta förolämpningar utan att retas till vrede, och han kan lida orätt utan att hata och hysa agg till den, som tillfogat honom oförrätten. Han anser det inte under sin värdighet att tjäna och hjälpa dem, som inför världen är ringa och föraktade. Att på detta sätt lära mildhet och ödmjukhet av Jesus, det är att vandra i Hans fotspår.
d) En kristen följer sin Frälsare i försakelse av denna världens goda. Rikedom och härlighet blev ju inte Jesu lott här i världen. Han var så fattig, att han hade ingen plats som Han kunde kalla sin egen. Han säger själv: "Rävarna har kulor, och himmelens fåglar har nästen; men Människosonen har ingen plats där Han kan vila sitt huvud." (Matt 8:20)
Nu är det inte Jesu mening att en kristen inte får ha några ägodelar i världen. Men han skall ha samma sinnelag som Jesus hade, så att han inte håller det goda som finns här i världen som sin högsta skatt, utan gärna försakar det, om det blir ett hinder att vinna Guds rike. Det är detta Jesus menar då han säger i Bergspredikan: "Sök först Guds rike och Hans rättfärdighet." (Matt 6:33)  Så gjorde Jesus, och så skall en kristen göra, om han skall vandra i Jesu fotspår. Det jordiska goda får inte bli huvudsaken, som tränger undan det himmelska. Den som hör till Herrens hjord och följer sin Frälsare i kärlek och lydnad mot den himmelske Fadern, i kärlek och hjälpsamhet mot andra, i mildhet och ödmjukhet och i försakelse av denna världens goda.
Du har mött Guds herdevård om din själ, i dopets stund, då Gud tog dig in i sitt rike och sedan i nådekallelsen, då Gud kallat dig tillbaka, sedan du brutit dopets förbund och gått bort ifrån Gud. Gud vill inte att du ska förgås. Han kallar, ropar . . . "vänd om". Om Gud skulle handla med dig som du förtjänar, så skulle han förkasta dig, och aldrig mera bry sig om dig. Men Han älskar dig, därför kallar han dig att vända om från syndavägen. Han vill inte att du ska hopa synd på synd, ty Han ser att du står på branten av evigt fördärv. Om du störtar ned djupet är du räddningslöst förlorad. Därför säger Herrens apostel: "I dag när ni får höra hans röst; förhärda inte era hjärtan." (Hebr. 3:7) Sök Herren medan du kan finna Honom och sök Honom i dag ty du kan inte veta om du finner Honom i morgon. Herren går efter dig i sin herdevård. Stanna ... besinna dig ... vänd om. Ser du dig vara långt borta från Gud för syndens skull, så kom till Jesus, Han som är herden. Han både vill och kan hjälpa dig. Men Han är också dörren. Endast genom Honom kan du komma till Gud, och bli frälst. Av dig själv kan du inte göra något. Din ånger, din bot och bättring förslår inte inför Gud. Endast det Jesus gjort för dig. Vänd dig då till Honom. Låt Honom bära dig hem på sina axlar. Då blir det glädje i himlen bland Guds änglar. Själv ska du också kunna glädjas när du kan förstå att du inte längre är ett förlorat får, utan att Herden återfunnit dig. Då ska Han på dig uppfylla sitt löfte: "Jag ska själv ta mig an mina får, och leda dem tillsammans." Amen

Ur Felix Stenlunds homiliesamling band I

Du, Herre Jesu, är den gode Herden, Som bevarar mig i världen. Du är den ende som ger liv och hälsa, Du som ensam kan mig frälsa. Kyrieleison. Själv du vallar dina får och lamm, Leder dem till friska vatten fram Och till gröna ängars frid Ifrån livets sorg och strid. Kyrieleison.
Ur Luthersk psalmbok 963:1

Sista helgen i Epifania

Så är tiden inne för den femte och sista söndagen i Kristi uppenbarelsecykel, Epifania, med texter ur Psaltaren 42, Hesekiel 33, Paulus av Tarsus brev till Kolosserna 3, samt Matteus Levi evangelium 13. Som sig bör i en västlig reformatorisk apostolisk, katolsk och ortodox tradition vill jag förära dagen med en vokalmotett på latin från Giovanni Pierluigi da Palestrinas penna:

Min själ törstar efter Gud, efter den levande Guden; när skall jag komma därtill att jag får träda fram inför Guds ansikte? Mina tårar är min mat både dag och natt, ty ständigt säger man till mig: "Var är nu din Gud?" Men jag vill utgjuta inom mig min själ och ha i minne, hur jag gick i hopen, tågade till Guds hus, under fröjderop och tacksägelse, i högtidsskaran. Varför är du så bedrövad min själ, och så orolig i mig? Hoppas på Gud; ty jag ska åter få tacka honom för frälsningen från hans ansikte. Min Gud, bedrövad är min själ i mig; därför tänker jag på dig i Jordans land, på Hermons höjder, på Misars berg. Djup ropar till djup vid dånet av dina vattenfall; alla dina svallande böljor går över mig. Om dagen ska Herren beskära sin nåd, och om natten vill jag lovsjunga honom och be till mitt livs Gud. Jag vill säga till Gud, min klippa: "Varför har du glömt mig, varför måste jag gå sörjande, trängd av fiender?" Det är som om man krossade mina ben, när mina ovänner försmädar mig, när de beständigt säger till mig: "Var är nu din Gud?" Varför är du så bedrövad, min själ, och varför så orolig i mig? Hoppas på Gud; ty jag ska åter få tacka honom, mitt ansiktes frälsning och min Gud.

I Hesekiel 33:10-20 hittar jag följande budskap:
10 Du människobarn, säg till Israels hus: Ni säger: Våra överträdelser och synder tynger oss, och vi förgås genom dem. Hur kan vi då leva? 11 Svara dem: Så sant jag lever, säger Herren, HERREN, jag gläder mig inte åt den ogudaktiges död. I stället vill jag att den ogudaktige vänder om från sin väg och får leva. Vänd om, vänd om från era onda vägar! Inte vill ni väl dö, ni av Israels hus?
12 Men du människobarn, säg till dina landsmän: Den rättfärdiges rättfärdighet skall inte rädda honom när han syndar. Den ogudaktige skall inte komma på fall genom sin ogudaktighet, när han vänder om från sin ogudaktighet. Den rättfärdige skall inte heller kunna leva genom sin rättfärdighet när han syndar. 13 Om jag säger till den rättfärdige att han skall få leva, och han sedan förlitar sig på sin rättfärdighet och gör det som är orätt, så skall ingen av alla hans rättfärdiga gärningar bli ihågkommen, utan han skall dö för det orätta han har gjort. 14 Om jag säger till den ogudaktige: Du måste dö! och han sedan vänder om från sin synd och gör vad som är rätt och rättfärdigt, 15 så att han, den ogudaktige, ger tillbaka den pant han har fått och ersätter vad han har stulit och vandrar efter livets stadgar, så att han inte gör det som är orätt, då skall han förvisso få leva och inte dö. 16 Man skall inte komma ihåg några av de synder han har begått. Eftersom han har gjort vad som är rätt och rättfärdigt, skall han förvisso få leva.
17 Men när dina landsmän säger: Herrens väg är inte rätt, då är det tvärtom deras egen väg som inte är rätt. 18 Om den rättfärdige vänder om från sin rättfärdighet och syndar, måste han dö. 19 Men om den ogudaktige vänder om från sin ogudaktighet och gör vad som är rätt och rättfärdigt, då skall han få leva. 20 Ändå säger ni: Herrens väg är inte rätt. Men jag skall döma var och en av er efter hans vägar, ni av Israels hus."

I Kolossebrevet 3:12-17 hittar vi följande budskap av Paulus av Tarsus
12 Klä er därför som Guds utvalda, heliga och älskade, i innerlig barmhärtighet, godhet, ödmjukhet, mildhet och tålamod. 13 Ha fördrag med varandra och förlåt varandra, om någon har något att förebrå en annan. Såsom Herren har förlåtit er skall ni förlåta varandra. 14 Över allt detta skall ni klä er i kärleken, som binder samman till en fullkomlig enhet. 15 Låt Kristi frid regera i era hjärtan, den frid som ni blev kallade till i en enda kropp, och var tacksamma. 16 Låt Kristi ord rikligt bo hos er med all sin vishet. Undervisa och förmana varandra med psalmer, hymner och andliga sånger och sjung med tacksamhet Guds lov i era hjärtan. 17 Och allt vad ni gör i ord eller handling, gör det i Herren Jesu namn och tacka Gud, Fadern, genom honom.

I Evangeliet enligt Matteus Levi 13:24-30 hittar vi HERREN Jesu Kristi liknelse om Vetet och ogräset:
"Himmelriket är likt en man som sådde god säd i sin åker. 25 Men då folket sov, kom hans ovän och sådde ogräs mitt ibland vetet och gick sedan sin väg. 26 När nu säden sköt upp och gick i ax, visade sig också ogräset. 27 Då gick tjänarna till sin herre och sade: Herre, visst sådde du god säd i din åker? Varifrån har då ogräset kommit? 28 Han svarade: En ovän har gjort det. Tjänarna frågade honom: Vill du att vi skall gå och samla ihop det? 29 Nej, svarade han, om ni rensar bort ogräset, kan ni på samma gång rycka upp vetet. 30 Låt båda växa tillsammans fram till skörden. Och när skördetiden är inne, skall jag säga till skördemännen: Samla först ihop ogräset och bind det i knippen som skall brännas upp, men vetet skall ni samla in i min loge."

I Kyrkans bön efter predikan har följande ord använts:
Herre Gud, himmelske Fader, vi tackar dig för att du i din stora barmhärtighet har gett oss den goda säden, ditt heliga ord och rikligen utsått den i våra hjärtan. Vi ber dig: Låt denna säd bära frukt genom din helige ande och skydda oss för den onde fienden, som vill utså ogräs ibland oss. Bevara oss för säkerhet, behåll oss i din fruktan och hjälp oss i alla frestelser, till dess vi blir fullkomligt saliga. Amen.