lördag 5 juni 2010

Domine Jesu Christe

Kontemplerar dagens aktiviteter med syskon och föräldrar och konstaterar att min kallelse står fast. Hoppas att vi kan lära oss ta emot den tid Gud ger med större tacksamhet och mindre människofruktan. Tack för alla sånger vi fått tillfälle att sjunga under veckan som gick och lär oss efterhand ta emot den gåva vår kyrkoherdes son efterlämnade sig som blivit mig så hjärtligt kär: Domine Jesu Christe, Fili Deo, miserere nobis, miserere, miserere, miserere nobis peccatoribus, miserere nobis, hosanna in excelsis! - Herre Jesu Kriste, Guds Son, förbarma dig över oss, förbarma dig, förbarma dig, förbarma dig över oss syndare. Herre förbarma dig. Hosianna i höjden!

Gratia Jesu!
Soli Deo Gloria!

Allt gott!

torsdag 3 juni 2010

Trefaldighetstid

Nu sommarn' är kommen med liv och med sång, det grönskar i skog och dalar. Jag gläder mitt hjärta dagen lång, högt ute i sommarens salar. Ty ute och färdas är fröjd som förslår, o sommar tänk sommar så härlig. Men tungt är att veta att allting förgår. Du sommar du är oumbärlig.

Dikt av prästfrun Anna Preus, fritt översatt till svenska.

När Trefaldighetssöndagen inträffade i början av denna vecka fick jag inte tillfälle att sjunga någon liturgi. I stället har jag passat på att spela in två texter ur Bygdeåbokens antifonal, en medeltida liturgisk skrift där hymner på kyrkoårets olika högtider finns på pränt. Här följer den latinska och svenska texten till musiken:

Caritas Pater est, gracia Christus, communicacio Spiritus Sanctus, O beata Trinitas.
Kärleken är Fadern, nåden är Kristus, gemenskapen den Helige Ande. O saliga Treenighet.



Allt gott!

onsdag 26 maj 2010

Vårkonsert med Umeå studentkör

I går sjöng jag med Umeå studentkör, som jag skrev på förra blogginlägget. Det var en rolig sjungning och våra konferencierer, Filip Fransson och Miriam Kjellgren presenterade kören och musiken med värme och humor. Vår dirigent och konstnärlige ledare Tomas Pleje var i toppform och konserten blev väldigt lyckad. Min tenorkollega Nils Hanssons tolkning av Shakespearesonetten Shall I compare thee with a summers day till svenska fick vi lyssna till, vilket var positivt då Nils Lindbergs tonsättning måhända kräver en större akustik än Vasakyrkan har. Som korist är det inte alltid så enkelt att musicera i så torr akustik som Vasakyrkan har och därför ska det bli roligt att återvända till Backens kyrka senare i år, där akustiken är betydligt mer generös. I Oktober kommer nämligen Umeå studentkör och Kammarkören Sångkraft att uppföra Frank Martins mässa för dubbelkör, vilket känns roligt. Det är tio år sedan det skedde sist och då var platsen för konserten Umeå stads kyrka. I Backens kyrka har jag haft förmånen att göra Steve Dobrogosz mässa 2002, samt Otto Olssons Te Deum 2004 med Oratoriekören från Skellefteå samt Umeå studentkör.

Allt gott!

tisdag 18 maj 2010

Vårkonsert med Umeå studentkör


Tisdagen den 25/5 kl 19.00 gör Umeå studentkör konsert i Vasakyrkan under Tomas Plejes ledning. Det blir musik av Francis Poulenc, Wilhelm Stenhammar, Gunnar Hahn, Wilhelm Pettersson-Berger, Knut Håkansson, Hildor Lundvik och Nils Lindberg med flera. Hjärtligt välkomna!

lördag 15 maj 2010

Internationella familjedagen

Idag har världssamfundet uppmärksammat att det är 16 år sedan internationella familjedagen instiftades. Gnesiolutheranen firade dagen med sina päron sjungande den traditionella liturgin vesper i sin barndoms kapell. Det var extra festligt att kontemplera den profetiska text ur Jesajarullens 32:a kapitel versarna 9-20, där profeten på ett förbluffande sätt beskriver fenomenologin i den moderna s.k. feminismen, som blivit vår tids maktbärande ideologi fram för andra -ismer.

Allt gott!

söndag 2 maj 2010

S:t Athanasius himmelska födelsedag

Nu i söndags firade kristenheten den helige Athanasius himmelska födelsedag + år 373 Tack Gud för hans trosbekännelse:

Var och en som vill bli salig skall framförallt ha den allmänkristna tron. Den som inte bevarar den oförfalskad och ren, går utan tvivel evigt förlorad.

Men detta är den allmänkristna tron, att vi dyrkar en Gud i Treenigheten och Treenigheten i en Gud.

Därvid sammanblandar vi inte personerna, inte heller söndrar vi det gudomliga väsendet.

Ty en är Faderns person, en annan Sonens, en annan Den Helige Andes.

Men Faderns och Sonens och Den Helige Andes Gudom är en. De är lika i härlighet, lika i evigt majestät.

Sådan Fadern är, sådan är Sonen, och sådan är även Den Helige Ande.

Oskapad är Fadern, oskapad Sonen, oskapad Den Helige Ande.

Omätlig är Fadern, omätlig Sonen, omätlig Den Helige Ande.

Evig är Fadern, evig Sonen, evig Den Helige Ande, och likväl inte tre eviga utan en evig.

Likaså inte tre oskapade, inte tre omätliga, utan en oskapad och en omätlig.

Sammalunda är Fadern allsmäktig, Sonen allsmäktig och den Helige Ande allsmäktig, och likväl inte tre allsmäktiga utan en allsmäktig.

Sålunda är Fadern Gud, Sonen Gud, och Den Helige Ande Gud, och likväl inte tre Gudar utan en Gud.

Sålunda är Fadern HERREN, Sonen HERREN och Den Helige Ande HERREN, och likväl inte tre HERRAR utan en HERRE.

Ty såsom vi av den kristna sanningen nödgas bekänna var person som Gud och HERREN, så är vi av den allmänkristna religionen förhindrade att nämna tre Gudar eller HERRAR.

Fadern är av ingen gjord eller skapad eller född. Sonen är av Fadern allena, inte gjord eller skapad utan född.

Den Helige Ande är av Fadern och Sonen inte gjord eller skapad eller född utan utgående.

Alltså är det en Fader, inte tre Fäder, en Son, inte tre Söner, en Helig Ande, inte tre Heliga Andar.

Och i denna Treenighet är ingenting först eller sist, ingenting störst eller minst, utan alla tre personerna är sinsemellan lika eviga och lika stora, så att i allt, som ovan sagts, bör Treenigheten dyrkas i Enheten och Enheten i Treenigheten.

Var och en, som alltså vill bli salig, skall tänka så om Treenigheten. Men det är också nödvändigt för den eviga saligheten, att man även säkert tror, att vår Herre Jesus Kristus blev kött.

Det är alltså den rätta tron, att vi tror och bekänner, att vår Herre Jesus Kristus, Guds Son, är i lika mån både Gud och människa.

Gud är han av Faderns natur, född före tidsåldrarna, och människa är han av moderns* natur, i tiden född.

Fullkomlig Gud, fullkomlig människa, med förnuftig själ och mänsklig kropp.

Jämlik Fadern efter Gudomen och mindre än Fadern efter människonaturen.

Och fast han är Gud och människa, är han dock inte två utan en Kristus.

En, dock inte så, att Gudomen förvandlats till människonatur, utan så, att människonaturen upptagits i Gudomen.

En, dock inte genom sammanblandning av naturerna utan genom personens enhet.

Ty såsom den förnuftiga själen och kroppen är en människa, så är Gud och Människan en Kristus.

Han blev pinad för vår salighets skull, nedsteg till helvetet, uppstod från de döda, uppsteg till himlarna och sitter på Faderns högra sida.

Därifrån skall han komma för att döma levande och döda.

Vid hans tillkommelse har alla människor att uppstå med sina kroppar, och de skall göra räkenskap för sina gärningar.

Och de som gjort gott skall ingå i det eviga livet, men de som gjort ont i den eviga elden.

Detta är den allmänkristna tron. Den som inte säkert och fast tror den kan inte bli salig.

* med moderns natur menar den apostoliska kristenheten den saliga jungfrun Maria, som är Gudsmodern, Teotokos

söndag 28 mars 2010

Dopliturgi evoae!

Idag har jag varit med om en fantastisk händelse. Min barndomskamrats dotter blev döpt i min gnesiolutherska hemförsamling och jag fick tillfälle att spela Charles Gounods Ave Maria på viola. Gounods komposition bygger ju på en av många melodier som kan spelas på Johan Sebastian Bachs första preludium ur Konst der Fuge.

Efter liturgin samtalade jag med några bekanta som jag träffat under min tid som datortekshandledare på 1990-talet och under min tid som körsångare i Umeå studentkör. Vi är fortfarande engagerade i körlivet i Umeå och pratade om möjlig repertoar till höstens samarbetskonsert mellan våra respektive körer och kom bland annat fram till att Thomas Tallis 40-stämda stycke "Spem in alium" vore spännande att sjunga. Detta stycke musik skrevs ursprungligen för den engelska drottning Elizabeths 40-årsdag på tronen och uppfördes i slutet på 1590-talet i slutet på hennes liv. Den latinska texten är hämtad ur den apokryfa litteraturen i bibeln som kallas Judits bok.

Spem in alium nunquam habui praeter in te
Deus Israel
qui irasceris
et propitius eris
et omnia peccata hominum in tribulatione dimittis
Domine Deus
Creator coeli et terrae
respice humilitatem nostram

Jag har aldrig hoppats på någon annan än du
Israels Gud,
som kan visa både vrede
och nåd,
och som förlåter de lidande människorna alla synder
Herre Gud,
Himmelens och jordens skapare
varse vår ödmjukhet.

Allt gott!