Profeten Daniel

Idag firar den västerländska kristenheten tredje söndagen i advent. Bloggaren erinrar sig utöver de berättelser som utgör firningsämne för dagens högtid nämligen profeten Daniel och hans kallelse att på ett typologiskt sätt vara en förebild för Jesus Kristus och hans kallelse att frälsa sin mänsklighet från deras synder. Enligt den bibel som oftast citeras i de böcker som utgör nya testamentet och som kallas Septuaginta, börjar berättelsen om profteten Daniel när han som 12 år gammal med Guds helige Ande frikänner sin syster i tron Susanna som blivit falskt anklagad för att ha begått äktenskapsbrott. Berättelsen om Daniel och Susanna tjänar som typologi för Jesus och hans folk, som i bibeln ofta beskrivs som förhållandet mellan en brudgum och hans brud. Det påminner oss om hur Jesus Kristus som 12 år gammal pojke kommer till templet i Jerusalem och samtalar med de skriftlärda och kan vittna om den Ande som drev profeten Daniel att vittna för Susanna, när hon stod falskt anklagad inför de två skriftlärda som ville få henne att begå äktenskapsbrott. I GT används ofta exemplet äktenskapsbrott som en eufimism att avfalla i tron på Israels trefalt helige. I berättelsen om Daniel i lejongropen återfinns en berättelse om hur hans kollega i profetämbetet Habackuk kommer med lekamlig spis till profeten. Den berättelsen påminner oss om att även när trons folk lider betryck i världen har Herren omsorg om oss. Habackuks lovsång har tillsammans med Daniels kollegor lovsång Hanaja, Asarja och Mishael, som mest är kända under sina kaldeiska namn: Sadrak, Mesak och Abed-Nego blivit en del av den kristna kyrkans liturgi. I den lutherska kyrkosångstraditionen har vi från biskop Haquin Spegel fått en psalm som beskriver de tre männens lovsång till Israels trefalt helige Gud.

Lovad vare Herren, Våra fäders Gud, Både när och fjärran Höres detta ljud, Lovat, upphöjt, prisat Vare Herrens råd, Som oss har bevisat sådan hjälp och nåd. Priser och berömmer Gud, som rättvis dömer, Och sitt folk ej glömmer.

Herre, i din kyrka Skall man lova dig, Alla bör' dig dyrka Och ödmjuka sig, Du som härlig sitter Över Kerubim, Och dock skåda gitter Ned i djupen in. Priser och berömmer Gud, som rättvis dömer, Och sitt folk ej glömmer.

Du som mäktig råder På din kungastol Vida längre skådar Än den klara sol. Hela himlens fäste Styres av din hand. Din makt gör den bästa Uti alla land. Priser och berömmer Gud, som rättvis dömer, Och sitt folk ej glömmer.

Alla himlar sjunger Med samfällig mun, och I änglatungor Priser Guds misskund. Vattnet det som svallar Över himlens höjd Och ej nederfaller, Visar nu sin fröjd. Priser och berömmer Gud, som rättvis dömer, Och sitt folk ej glömmer.

Alla Herrens härar, Lover honom rätt. Seraphim oss lärer Erdert fröjdesätt. Sol och måne prisar Herrens stora makt. Alla stjärnor visar Eder gyllne prakt. Priser och berömmer Gud, som rättvis dömer, Och sitt folk ej glömmer.

Regn och dagg och väder, Stämmer nu uti. Eld och låga gläder Sig i luften fri. Hagel, snö och isar, Rimfrost, töcken, köld Herrens allmakt prisar, Som är sol och sköld. Priser och berömmer Gud, som rättvis dömer, Och sitt folk ej glömmer.

Dag och natt förkunnar Guds barmhärtighet. Ljus och mörkrets munnar Säger vad som skett. Ljungeld, moln och dunder Vare nu ej tyst, Men om Herrens under Ropar med sin röst. Priser och berömmer Gud, som rättvis dömer, Och sitt folk ej glömmer.

Hela jorden tackar Gudi, som är god, Högar berg och backar, Källor, hav och flod. Brunnar, älvar, bäckar, Och vartenda djur, Som i träden häckar, Ja all kreatur. Priser och berömmer Gud, som rättvis dömer, Och sitt folk ej glömmer.

Allt det som upprinner Ut ur jordens sköt', Och vart träd, man finner, Som hon haver fött. Örter, blad och blommor, Ja, det minsta frö, Och all växt som kommer Utav jord och sjö. Priser och berömmer Gud, som rättvis dömer, Och sitt folk ej glömmer.

Allt vad luften förer, Vad i vädret far, Och allt det som rörer Sig i böljan klar. Alla fåglar talar Om Guds härlighet, Och Ni stora valar Om hans väldighet. Priser och berömmer Gud, som rättvis dömer, Och sitt folk ej glömmer.

Vilda djur och tama Uti mark och skog Göre ock detsamma, Ty de hava fog. Även Adams söner höje sångens ljud, Ut i sina böner Prisar de sin Gud. Priser och berömmer Gud, som rättvis dömer, Och sitt folk ej glömmer.

text ur Luthersk psalmbok 703 Haquin Spegel

I morgon infaller från den tidiga kyrkans berättelse om Jesu Kristi vän Lazarus, bror till Marta och Maria, som han uppväckte från de döda enligt evangeliet. Enligt kyrkohistorikern Eusebius blev S:t Lazarus sedan kallad av anta ämbetet på ön Cypern i staden Kition (nuvarande Larnaka) där han anses ha insomnat i Herrens frid. I den lutherska kyrkan brukar Lazarus ihågkommas den 26-29/7 när även hans systrar Marta och Maria har sina kyrkliga festdagar.

Kyrie eleison + Christe eleison + Kyrie eleison

Vår Frälsares mormor

Idag på andra söndagen i advent erinrar sig bloggaren Joakims maka Anna som födde Jesu mor Maria, eller som hennes hebreiska namn var Mirjam. I den gammaltestamentliga typologin finns förebilder för Maria i två kvinnor: Dels Mirjam, Mose syster och dels Naomi, i Ruts bok, som ville att hennes anförvanter i Betlehem skulle kalla henne Mara, eftersom Gud hade gjort henne förbittrad, (Rut 1:20). Namnen Mara, Mirjam, Maria kan enligt den adamistiska språkförståelsen ha dessa betydelser: Upprört hav, vacker och efterlängtat barn.

Inom konstmusiken har Maria ofta framställts som Havets Stjärna, Ave Maris Stella och åtskilliga kompositioner av detta slag har komponerats inom kristenheten. Här i norden är kanske den mest kända Edward Griegs sats för kör á capella. I berättelsen om Rut talas om en återlösare, på hebreiska goel, som hjälper Naomis sonhustru Rut att bli inlemmad i den släkt som sedan skulle frambringa både kung David och när tiden var fullbordad Jesus, Marias son. På samma sätt som Maria var Joakims och Annas efterlängtade barn är Herren Jesus Kristus den efterlängtade Goel, som återlöste sitt folk från deras synder.

Idag kommer Umeå studentkör att framföra en folklig koral från Älvdalen i västsverige, som handlar om Jesu födelse till världen:

Välkommen o Jesu, du himlamonark, välkommen uti våra kojor. Välkommen vår Konung, du hjälte så stark, och frälsa oss ur våra bojor. Välkommen vår Goel och käraste bror, vi prise och love dig Herre så stor, välkommen hit neder på jorden. Välkommen o Jesu till syndares land, välkommen med himmelska friden i hand. Du är vår Immanuel vorden.

Välkommen, o Jesu, Guds eviga råd, att dig över världen förbarma. Välkommen ibland oss med frid och med nåd, att skänka oss syndare arma. Välkommen att frälsa oss usla ur nöd, och giva oss livet för eviger död, dig Jesu vi prisa och ära. Ej större nåd himlen oss kunnat bete, än då vi Guds egen son bland oss fått se som allas vår synd velat bära.

Hjärtligt välkommen till Ålidhems kyrka kl. 17:00 & 19:30!

Profeten Sefanja

Under adventscykeln inträffar den helige profeten Sefanjas dag som bland tjänare i den östliga ortodoxin inträffade den 3 eller 16 december. Profeten vars namn betyder Gud beskyddar samt Jah är mörker har tröstefulla ord till Israels kvarleva, Jesu Kristi kropp:

Kvarlevan av Israel skall inte längre göra orätt, inte tala lögn, och i deras mun skall inte finnas en falsk tunga. De skall finna föda och lägga sig ner utan att någon förskräcker dem.

Jag skall samla dem som sörjer för högtidernas skull, dem som varit skilda från dig och nu bär föraktets börda. Se, jag skall på den tiden ta itu med alla som plågat dig. Jag skall frälsa de haltande och samla de fördrivna. Jag skall låta dem bli till lovsång och berömmelse på hela jorden, där de var så hånade. På den tiden skall jag föra er hem, ja, då skall jag föra er samman. Ty jag skall låta er bli till berömmelse och lovsång bland jordens alla folk, när jag gör slut på er fångenskap inför era ögon, säger HERREN.

Sankt Andreas

Idag den 30 November erinrar sig bloggaren den församling i den konfessionella lutherska kyrkan vars namn prästen Carl Arvid Åkerström ville ange som: S:t Andreas evangelisk lutherska församling. I sin konstitution är alltså min barndoms församling uppkallad efter den av Herren Jesus Kristus förstkallade aposteln Andreas.

I anslutning till S:t Andreas dag finner vi i Biblisk Bönbok denna bön på Herrens förstkallade tjänares dag:

Allsmäktige Gud, genom din nåd var din apostel S:t Andreas lydig den kallelse, som din Son Jesus Kristus gav honom. Ge också oss nåd att följa Kristus i hjärta och liv. Genom samme din Son, Jesus Kristus, vår Herre. Amen.

I den liturgiska  text som användes i Västerbottens landskaps ort Bygdeå hade klockare och präst skyldighet att sjunga följande text som en del av den kallelse den kristna kyrkan hade, både före och efter reformationen på 1500-talet. Den lyder som följer:

När Jesus vandrade utmed Galileiska sjön, så han Petrus och Andreas, som var hans broder. Och han sade till dem: Följ efter mig! Jag skall göra er till människofiskare. Och de lämnade sina fiskegarn och båten och följde honom. Genast när han hörde Herrens kallelse, lämnade den helige Andreas sina fiskegarn, som han använde för sitt levebröd. Han följde honom, som utlovar det eviga livets belöningar. Den ene av de två, som följde Herren, var Andreas, broder till Simon Petrus. Halleluja.

Avslutningen av antifonen på S:t Andreas dag är hämtad ur texten som skildrar S:t Andreas martyrium:
Och när bödlarna förde bort aposteln för att han skulle korsfästas, församlades en skara människor, som ropade: Den rättfärdige mannen och Guds vän, vad har han gjort för att han skulle föras till korset?
Men han bad folket, att de inte skulle hindra hans lidande. När Andreas såg korset, sade han med glädje: Jag har alltid älskat dig, och jag har önskat att få omfamna dig, o ljuva kors.

Heliga Elisabeth

Den 19 Oktober ihågkommer konfessionella lutheraner jungfru Marias fränka Elisabeth som var prästen Sakarias hustru och som på sin ålderdom fick sonen Johannes Döparen. Typologin i berättelsen om S:ta Elisabeth är hämtad från 1:a Moseboks historia om patriarken Abraham och hustrun Sara som på sin ålderdom fick löftessonen Isak, som tillsammans med sin halvbror Ismael fick kallelser från Herren att bli ledare i sina folk, israeliterna respektive ismaeliterna som idag återfinns bland judar och araber. Elisabeth och Marias mödrar sägs av S:t Hippolytos ha varit systrar som hette Sobe och Anna. Det var tack vare Martin Luthers möte med S:ta Anna på väg till studierna i Erfurt som han fattade det för Kyrkan viktiga beslutet att bli dess tjänare i stället för att gå juristutbildningen hans jordiske far Hans Ludher önskade att han skulle gå. Tack vare Guds försyn kunde reformatorn komma till insikt att utan de bibliska personernas kallelser återstår inget hopp inför döden och evigheten. I den kanon som kännetecknar den reformatoriska kyrkans liturgi återfinner vi en bön som i vår kyrkotradition fått namnet Ave Maria och som innehåller berättelsen om händelsen när hon träffade sin äldre släkting Elisabeth när hon besökte fränkan i Juda bergsbygd samt Johannes evangeliets prolog och en bön om förbön hos Frälsarens mor.

Herrens ängel berättade för Maria och hon blev havande genom den Helige Ande.
Var hälsad Maria, du högt benådade, Herren är med dig, välsignad är du bland kvinnor och välsignad är din livsfrukt: Jesus. Maria sade: Se jag är Herrens tjänarinna, må det ske med mig som du har sagt.
Ordet blev kött och tog sin boning ibland oss. Var hälsad Maria, Guds mor. Bed för oss syndare nu och i vår dödsstund. Amen.

S:t Simon och S:t Judas dag

Evige Gud, nådige Fader, vi tackar dig, att du har frälst oss från mörkret och försatt oss i din Sons rike där vi får höra de heliga profetiska och apostoliska skrifterna, genom vilka vi tror och blir saliga, och vi ber dig: Bevara oss i din sanning, i ditt Ord, och i den rena apostoliska läran. Hjälp oss att flitigt lyssna som Simon och frimodigt bekänna som Judas. Genom samme din Son, Jesus Kristus, vår Herre. Amen.

Martin Luthers doktorsed på den Heliga Skrift

Idag erinrar sig kristna i den västliga kristenheten hur augustinermunken Martin av Wittenberg 1512 i närvaron av sina överordnade svor den ed som Kyrkan krävde av honom för att bli doktor i den Heliga Skrift. Kyrkan hade under historien som föregick reformationen förlorat läran om Kristi offer på korset som den enda garant för evangeliets löfte om evigt liv. I en tidig kristen skrift som fått titeln "Brevet till Diognetus" omvittnas dock den lära som broder Martin fick kämpa så för att göra till sin själs egendom från tiden han blev doktor i den Heliga Skrift och fram till det reformatoriska genombrottet senare på 1510-talet.

Så här lyder texten i Diogenesbrevet 9:1-6 i en norsk översättning jag haft tillgång till sedan 1990-talet:

"Da han nå sammen med Sønnen hadde planlagt alt, lot han oss inntil denne tid bli revet med av våre vilkårlige drifter, lyster og begjær. Det var slet ikke fordi han fant behag i våre synder, men han bar over med dem, ikke fordi han bifalt den onde tid, men fordi han forberedte rettferdighetens tid som nå er, slik at vi, som hadde vist oss uverdige till Livet ved våre egne gjerninger, nå kunne bli funnet verdige ved Guds nåde. Og når vi hadde gjort det klart at det er umulig ved egen hjelp å komme inn i Guds rike, så skulle den kraft som Gud gir, gjøre det mulig. Da så syndens beger var fullt, og det var blitt åpenbart at straff og død var den lønn som ventet, da var tiden inne som Gud hadde forutbestemt til å åpenbare sin nåde og kraft. Å, hvilken grenseløs godhet og kjærlighet til menneskene Gud viser! Han la oss ikke for hat, han forstøtte oss ikke, han bar ikke nag. Nei, han var langmodig og overbærende; i barmhjertighet tok han selv våre synder på seg, ga sin egen Sønn som løsepeng for oss, den hellige for lovbrytere, den uskyldige for de skyldige, den rettferdige for de urettferdige, den udødelige for de dødelige. For hva annet kunne skjule våre synder enn hans rettferdighet? Hvordan var det vel mulig for oss gudløse syndere å bli erklært rettferdige, om ikke ved Guds Sønn alene? Å, hvilken salig forandring! Underfulle skaperverk! Nåde over all forstand. At manges synd skulle oppveies ved én rettferdig, og den enes rettferdighet gjøre mange syndere rettferdige! Etter tidligere å ha bevist at vi med vår natur ikke kan oppnå Livet, har han nå vist oss Frelseren som har kraft også der det synes umulig - begge deler for att vi skal tro på hans godhet, ha ham som forsørger, far, lærer, rådgiver, lege, forstand, lys, ære, ry, kraft, liv, og ikke bekymre oss om klær og mat."

Amen, HalleluJah!

S:t Lukas himmelska födelsedag

I Muratoris kanon, som anses tillkommen i slutet av 100-talet och troligen är skriven av biskop Hippólytos (o. 170- o. 236) i Rom, och som är den äldsta förteckningen över nytestamentliga skrifter, heter det om Lukasevangeliets författare: "Lukas läkaren har, då Paulus efter Kristi himmelsfärd tagit honom till sin följeslagare, såsom en ivrare för rättfärdigheten skrivit i sitt eget namn enligt sin uppfattning. Han har emellertid inte sett Herren i köttet. Han går tillbaka, så långt han kan, och börjar sin berättelse med Johannes Döparen." Även Ireneus (o. 130- o. 200) nämner Lukas, Paulus följeslagare, som författare och säger att Lukas upptecknade det evangelium som Paulus predikade. Evangeliet riktar sig till en privatperson, Teófilus, som förut kände till kristendomen men behövde ytterligare information. Efter en kort prolog, 1:1-4, följer sex huvudavdelningar: 1) Johannes Döparens födelse och Jesu födelse och barndom, 1:5-2:52. 2) Jesu offentliga verksamhet förberedes, 3:1-4:13. 3) Jesu verksamhet i Galiléen, 4:14-9-50. 4) Jesu verksamhet som lärare, 9:51-18:30. 5) Jesu sista resa till Jerusalem och hans verksamhet där, 18:31-21:38. 6) Jesu pina, död, uppståndelse och himmelsfärd, 22-24. Lukas var enligt Kol 4:14 till yrket läkare. Han följde med Paulus på hans första resa till Rom men var också med under den andra fångenskapen som slutade med Paulus martyrdöd. I 2 Tim 4:11 skriver Paulus: "Endast Lukas är hos mig." Enligt en uppgift från Hierónymus (o. 342-420) ska Lukas ha insomnat vid 84 års ålder. Hans minnesdag infaller den 18 oktober.

I Muratoris kanon från senare delen av 100-talet uppges Lukas som författare till Apostlagärningarna. Samma uppgift möter hos Ireneus (o. 130- o. 200) Detta överenstämmer också med bokens självvittnesbörd. Den är fortsättningen på en tidigare skrift tillägnad Teofilus, nämligen Lukasevangeliet. Apostlagärningarnas disposition:
Inledning, 1:1-3. Kyrkans begynnelse i Jerusalem, 1:4-8:3. Kyrkans utbredning bland hedningar, 8:4-12:25. Paulus, hedningarnas apostel, 13:1-28:31.
En hållpunkt för dateringen för dateringen av de händelser för dateringen som skildras utgör uppgiften i Apg. 18 om landshövdingen Gallio. Denne är nämligen omnämnd som landshövding (prokurator) i en kejserlig skrivelse daterad till år 52. Då Gallio innehade ämbetet endast ett år, troligen 51-52, har händelsen i Apg. 18 inträffat ett av dessa år.

Herre Jesus Kristus, som har kallat Lukas, läkaren, till att vara din evangelist och en läkare för våra själar, vi ber dig: Låt all sjukdom i våra själar bli botad genom hans undervisnings hälsosamma läkekonst. Amen.

Lucas Cranachs himmelska födelsedag

Idag ihågkommer konfessionella Lutherska kristna målaren och bildkonstnären Lucas Cranach som föddes 1472 och insomnade i Herren Jesus den 16 oktober 1553. Cranach målade med förkärlek motiv ur den bibliska historien samt porträtt av den västerländska kyrkans patristiska personligheter som t.ex. bibelöversättaren Hieronymus, som bland annat målats av kollegan Federico Barocco:

Det var tack vare Hieronymus latinska bibelöversättning - Versio Vulgata - som Martin Luther fick sin första kontakt med Guds epifania i de heliga skrifterna, som reformatorn tog del av i den grundskola han studerade innan han blev upptagen i Augustinerorden i Erfurt och Wittenberg, där han fick sin universitetsexamen och anammade sin kallelse som andlig vägledare för den västerländska kristenhet som framför allt hade förlorat arvet från fornkyrkan, t.ex den lära som brevet till Diogenes lär. Ett passande citat för Lucas Cranachs ortopraxi finner vi hos S:t Paulus av Tarsus brev till Filipperna 4:8-9 "För övrigt, bröder, vad som är sant, vad som är värdigt, vad som är rätt, vad som är kyskt, vad som är välljudande, om det finns någon dygd och om det finns något berömvärt, tänk på det! Vad ni har lärt och tagit emot och hört av mig, skall ni göra. Då skall fridens Gud vara med er."

S:t Kleopas himmelska födelsedag

Idag erinrar sig apostoliska kristna S:t Kleopas himmelska födelsedag. Kleopas var en av de två lärjungar till Herren som var på vandring från Jerusalem till Emmaus som avbildas på ikonen tillsammans med S:t Lukas:

Texten i det heliga evangeliet som illustrerar ikonen är hämtad ur kyrkans firande av annandag påsk: Lukas 24:13-35

"Och se, två av dem vandrade samma dag till en by som ligger sextio stadier från Jerusalem och som heter Emmaus. De samtalade med varandra om allt det som hade hänt. Medan de samtalade och dryftade detta med varandra, hände det sig att Jesus själv närmade sig och gick med dem. Men deras ögon var tillslutna, så att de inte kände igen honom. Han sade till dem: Vad är det ni talar med varandra om på vägen? Och de stannade och såg bedrövade ut. Den ene som hette Kleopas, svarade och sade till honom: Är det bara du som är så främmande i Jerusalem, att du inte vet vad som har hänt där i dessa dagar? Han sade till dem: Vad då? De sade till honom: Det som har hänt med Jesus, nasaréen, som var en profet, mäktig i gärning och i ord inför Gud och allt folket, och hur våra överstepräster och rådsmedlemmar har utlämnat honom till döden och korsfäst honom. Men vi hoppades att han skulle förlossa Israel. Idag är det tredje dagen sedan detta hände. Några av våra kvinnor har nu gjort oss bestörta. De kom tidigt på morgonen till graven och fann inte hans kropp utan kom tillbaka och sade att de hade sett en änglasyn. Änglarna hade sagt att han lever. Några av dem som var med oss gick då till graven och fann att det var så som kvinnorna hade sagt, men honom själv såg de inte. Han sade till dem: Vad ni är oförståndiga och tröghjärtade till att tro allt som profeterna har talat! Måste inte Kristus lida detta och sedan gå in i sin härlighet? Och han började med Moses och alla profeterna och förklarade för dem utifrån alla Skrifterna vad som gällde honom. När de närmade sig byn, dit de var på väg, gjorde han min av att gå vidare. Men de nödgade honom och sade: "Bli kvar hos oss! Det börjar bli kväll, och dagen närmar sig sitt slut." Då gick han med in för att stanna kvar hos dem. Och det hände sig, då han sedan satt till bords med dem, att han tog brödet, uttalade välsignelsebönen, bröt det och gav åt dem. Då öppnades deras ögon, så att de kände igen honom men då försvann han ur deras åsyn. De sade till varandra: "Var inte vårt hjärta brinnande i oss, när han talade till oss på vägen och förklarade Skrifterna för oss?" I samma stund stod de upp, gick till Jerusalem och fann de elva samlade och dm som var tillsammans med dem. Dessa sade: "Herren är sannerligen uppstånden, och han har visat sig för Simon." De andra berättade då vad som hade hänt på vägen och att han blev igenkänd av dem, när han bröt brödet."

Besök i S:t Andreas evangelisk lutherska församling av fader Åke Malander

I helgen har prästen och teologen Åke Malander besökt Västerbotten och predikat Ordet och förvaltat altarets sakrament i Hissjö och Ursviken. Efter mässan i S:t Andreas evangelisk lutherska församling föreläste fader Åke över temat den heliga skrift och dess kanocitet, som bloggaren filmade för intresserade att ta del av.

S:t Matteus evangelistens himmelska födelsedag

Herre Gud, himmelske Fader, du som genom ditt kära Ord har kallat oss till ditt rike, där det finns syndernas förlåtelse, nåd och barmhärtighet, vi ber dig: Upplys våra hjärtan genom din Helige Ande, så att vi liksom publikanen Matteus säger ja till din kallelse, överger synden, bättrar oss och väntar oss all nåd av dig, så att vi till sist blir evigt saliga. Genom samme din Son, Jesus Kristus, vår Herre. Amen.

Johannes Chrysostomos himmelska födelsedag

Idag erinrar sig den lutherska kristenheten predikanten och biskopen Johannes Chrysostomos, som var son till en hög officer i Antiokia i Syrien. Johannes far dog tidigt men hans mor, som var en ortodox kristen, ordnade så att sonen fick en god utbildning i juridik och en god fostran. I slutet på 390-talet blev Johannes präst och biskop i Konstantinopel. Han kom att drivas i landsflykt när han i en predikan kritiserade kejsarinnan Eudoxia på Johannes döparens dag och dog i landsflykt år 407. Hans sista ord i jordelivet var: "Lovad vare Gud för allt!"

I den lutherske prästen Johann Gerhards bönebok Loci Theologici återfinns en vacker bön av
Johannes Chrysostomos: (Luthersk psalmbok nr 152)
"Min Herre och Gud, du vet, att jag inte är värdig, att du går in under taket på min själs hus, ty min själ är helt och hållet fördärvad och vilsen, och för det mesta faller den. Inte heller har du i mig en värdig plats, där du kan vila ditt huvud. Men liksom du steg ned från höjden och ödmjukade dig och blev ringa för vår frälsnings skull, så se till min ringhet. Och liksom du lät dig läggas i de oskäliga djurens stall och krubba, så försmå inte att ingå i min själs krubba och i min besudlade kropp. Och liksom du inte försmådde att gå in i Simon den spetälskes hus, så försmå inte all gå in i min av syndens spetälska besmittade själs boning. Och liksom du inte stötte bort min like, äktenskapsbryterskan och synderskan, som kom fram till dig och rörde vid dig, när jag kommer fram till dig och rör vid dig. Och liksom du inte skydde hennes orena och avskyvärda mun, varmed hon kysste dig, så vänd dig inte heller bort från min mun, som är orenare och skamligare än denna synderskas mun, och inte heller från mina orena och smutsiga läppar, värda att hatas, eller från min gemena tunga. Låt i stället din allraheligaste kropps och ditt tillbedjansvärda blods glödande kol bli mig till helgelse och upplysning, till hälsa för min plågade själ och kropp, till lindring av min stora syndabörda, till skydd mot alla djävulens anslag, till avvändande och hindrande av alla mina onda vanor, till dödande av mina lustar, till lydnad för dina bud, till din gudomliga nåds tillväxt och till ditt rikes inneboende i mig. Ty jag kommer till dig Kristus min Gud, inte som en föraktare utan i en fast förtröstan på din outsägliga godhet, så att jag inte, skild från din gemenskap, fångas av förnuftets ulv, som av ett vilddjur. Därför bönfaller jag dig, Härskare, du som allena är helig, helga min själ och min kropp, mitt förstånd och mitt hjärta, mina njurar och mitt innersta. Förnya mig helt och stadfäst din fruktan i mina lemmar. Låt inte din helgelse tas ifrån mig och bli till intet. Var min Härskare och Beskyddare, led mitt levnadslopp i frid och gör mig värdig att få stå på din högra sida med dina helgon. Amen.

Den helige Sakarias himmelska födelsedag

Sakarias lovsång (Benedictus) som han sjöng när Johannes döparen föddes genom hans hustru Elisabeth och han löstes från den stumhet som ängeln Gabriel lade på honom för att han inte ville tro Guds löfte att en son skulle födas åt honom.

Välsignad vare Herren, Israels Gud, ty han har besökt och återlöst sitt folk.
Han har upprättat åt oss salighetens horn i sin tjänare Davids hus,
som han har talat från världens början genom sina heliga profeters mun,
att han skulle frälsa oss från våra fiender och från deras hand, som hatar oss,
och göra barmhärtighet med våra fäder och komma i håg sitt heliga testamente,
eden som han svor till Abraham, vår fader,
att låta oss tjäna honom utan fruktan, frälsta från våra fienders hand,
i helighet och rättfärdighet inför honom i alla våra dagar.
Och du barn skall kallas den Högstes profet, ty du skall gå framför
Herren för att bereda hans vägar,
för att ge åt hans folk salighetens kunskap genom deras synders förlåtelse,
för vår Guds innerliga barmhärtighets skull, varigenom en
soluppgång från höjden har besökt oss
för att skina över dem som sitter i mörker och dödsskugga,
och styra våra fötter in på fridens väg.

Profeten Moses himmelska födelsedag

Hör här de helga tio bud, 

Som Moses genom Herren Gud 

Oss gav på berget Sinai. 

Guds lag i dem undfingo vi. 

Herre förbarma dig.

Ej någon Gud, är utom mig, 

För andra gudar vakta dig. 

Till mig sätt all din tro och lit,

Mig lyd och älska med all flit.

Herre förbarma dig.

Mitt helga namn missbruka ej,

Ditt tal skall vara ja och nej.

Åkalla mig i nödens stund

Och prisa mig av hjärtats grund.

Herre förbarma dig.

Min vilodag du helge väl

Till sabbatsro för kropp och själ.

Ditt eget verk låt vila då,

Att jag uti dig verka må.

Herre förbarma dig.

Och hedra fader, moder så, 

Att hjälp och tröst av dig de få,

På det du länge och i ro

I ditt beskärda land må bo.

Herre förbarma dig.

Stå inte efter nästans liv,

Men undfly vrede, hat och kiv.

Sök själv ej hämd, ha tålamod.

Var också mot din ovän god.

Herre förbarma dig.

Mot köttslig lusta var på vakt. 

Låt ej begärelsen få makt.

Och trogen mot din maka var,

Som Herren Gud dig givit har.

Herre förbarma dig.

Du skall ock all slags tjuvnad fly,

Allt ocker svek bedrägeri.

Själv uppå ärligt sätt dig föd

Och hjälp din nästa i hans nöd.

Herre förbarma dig.

Falskt vittnesbörd ej heller bär,

Håll sanning mot din nästa kär,

Hans goda namn tag i försvar,

Och med hans brist fördragsam var.

Herre förbarma dig.

Din nästas hustru, hus och hem
Begär ej, ha ej lust till dem,
Men gör emot en annan så,

Som du vill att dig själv skall gå.

Herre förbarma dig.

Gud dessa bud oss givit har,

Att synden må bli uppenbar,

Och lärt oss, hur han tjänas skall,

Att vi må akta oss för fall.

Herre förbarma dig.

Förläna Gud oss all vår dag 

Att leva efter denna lag.

Hans Ande hjälper oss därtill

Att alltid göra som han vill.

Herre förbarma dig.

Luthersk psalmbok 757

Martin Luther (1483-1546)

Olaus Petri (1493-1552)

Per Jonsson (1928-1998)

Gudsmannen Mose bön i Psaltaren 90:

Herre, du är vår tillflykt från släkte till släkte.

Förrän bergen blev till och du frambragte jorden och världen,

ja, från evighet till evighet är du , o Gud.

Du låter människorna vända åter till stoft,

du säger: "Vänd åter, ni människors barn."

Ty tusen år är i dina ögon som den dag, som framgick i går,

och som en nattväkt.

Du sköljer dem bort, de är som en sömn.

Om morgonen liknar de gräset, som frodas;

det blomstrar upp och frodas om morgonen,

men om aftonen avhugges det och förvissnar.

Ty vi förgår genom din vrede,

och genom din förtörnelse rycks vi plötsligt bort.

Du ställer våra missgärningar inför dig,

våra förborgade synder i ditt ansiktes ljus.

Därför  försvinner alla våra dagar genom 

din förgrymmelse,

vi räknar våra år som en suck.

Vårt liv vara sjuttio år

eller åttio år, om det blir långt;

och när det är som bäst, är

det möda och fåfänglighet,

ty det går snart förbi, likasom 

flög vi bort.

Vem besinnar din vredes makt

och din förgrymmelse så att

han fruktar dig?

Lär oss betänka hur få våra dagar är,

så vi får visa hjärtan.

Herre, vänd årter, Hur länge?

Förbarma dig över dina tjänare.

Mätta oss med din nåd,

när morgonen gryr,

så vill vi jubla och vara 

glada i alla våra livsdagar.

Ge oss glädje så många dagar som du plågat oss,

så många år som vi lidit olycka.

Låt dina gärningar uppenbarades för dina tjänare

och din härlighet över deras barn.

Och Herrens, vår Guds, ljuvlighet kom över oss.

Må du främja för oss våra händers verk;

ja, våra händers verk främjar du.

Johannes Döparens himmelska födelsedag

Vår Herre Kristus prisar vi 

För löftet genom Malaki: 

Johannes Döparen blev sänd 

Att göra Herrens ankomst känd.

I hela trakten vid Jordan 

Predikade och sade han:

Nu himmelriket kommer här,

Bekänn er synd och bättra er.

Man frågar om han Kristus är.

Han svarar: Snart han kommer här,

Men Frälsaren det är jag ej,

Ty han fanns till långt före mej.

När Kristus kommer vägen fram,

Johannes säger:

Se Guds Lamm,

Som alla världens synder bär,

Hans offer Gud behagligt är.

Det är en ära allt för stor

För mej att knyta upp hans skor.

Med eld och Ande döper Han,

Som är och heter Gud och man.

Du sänt Johannes Döparen

Att vara förelöparen,

Hjälp oss att minnas vad han lär,

Då får du äran, Jesu kär.

Herre vår Gud, du som sände din utkorade vän, Johannes Döparen, för att han genom sin predikan och sitt dop skulle bereda vägen för din Son, Jesus Kristus, vi ber dig: Ge oss din nåd, så att vi enligt hans lära bättrar vårt syndiga liv och stadigt håller oss till den, som han har visat oss till. Genom sanne din Son, Jesus Kristus som med dig och den Helige Ande lever och regerar i en Gud från evighet till evighet. Amen.

Herre Gud, himmelske Fader! Du har genom den helige Johannes Döparen till tröst för oss alla låtit betyga, att Jesus Kristus är det oskyldiga Lammet, som skulle bära hela världens synder, och i vilken alla troende skall få det eviga livet. Vi ber dig, att du ville upplysa oss genom din Helige Ande, så att vi alltid finner tröst och glädje i detta vittnesbörd om vår Frälsares Jesus Kristus, stadigt håller fast vid den rätta tron och till slut med Johannes Döparen och alla troende får den eviga saligheten. Genom samme din Son, Jesus Kristus Amen.

text: Luthersk psalmbok 899, Biblisk bönebok s.230-231
efter en koral av Nikolaus Herman

Aposteln Bartolomeus

Allsmäktige Gud, du som genom din Son Jesus Kristus utvalde S:t Bartolomeus till att bli en apostel och predika det saliga evangeliet, vi ber dig: Ge alltid din kyrka trogna lärare, som förkunnar ditt namns ära. Genom samme din Son, Jesus Kristus, vår Herre. Amen.
text ur Biblisks bönebok s. 239

Guds Moder Marias saliga insomnande

Maria hon var en jungfru ren, Som Skriften oss kan lära. Hon födde en Son förutan men, Som vi må evigt ära. Oss alla han har ifrån synden löst, Han vill oss sin tröst Och himmelens fröjder förära.

Profeterna drivna av Guds And, De tydligt för oss visar, Att Kristus från alla syndens band Och från den ondes tistlar. Dem frälsta förmår, som på honom tror, Och så får vi ro Trots många och svåra missar.

Av Isais rot och Davids kvist Och Jakobs klara stjärna, Det är du, vår Herre Jesu Krist, Dig prisar vi så gärna. Du människan frälste från Adams fall, Och skapelsen all. Du styra oss vill och värna.

Om jag alla världens språk förstod Och Skriftens djupa sinne Och hade en tunga änglagod Och änglars mål därinne, Då skulle på knä jag ödmjuka mig Och ropa till dig: Gud, skona mitt mörka sinne!

Ty fastän jag är av synder full, Vill jag dig dock påminna, Att du har mig löst från synd och skuld För Kristi död och pina. Du håller mig syndare hjärtligt kär, Ditt barn jag nu är, Jag himmelens glädje skall vinna.

Luthersk psalmbok 855
Gammal nordisk psalm
Hans Thomissøn (* 1532 + 1573)
Jesper Svedberg (*1653 +1735)
Per Jonsson (* 1928 +1998)
Karin Jonsson

Vårkonsert med Umeå studentkör

Onsdagen den 23 maj kommer Umeå studentkör under Tomas Plejes ledning att göra konsert i Umeå Stadskyrka. Det blir musik från 1500-talets Giovanni Pierluigi da Palestrina, vars psaltarmotett Sicut Cervus, desiderat ad fontes aquarum hör till den tidiga vokalbarockens höjdpunkter. I översättning handlar psalmen om hjorten som längtar till vattenbäckar på samma sätt som människosjälen längtar efter Gud; tillvarons absoluta grund. Vidare kommer en komposition av Salomos Höga visa av den engelsk-kanadensiske tonsättaren Healey Willan att framföras.

Från Frankrike kom tonsättaren Francis Poulenc (1899-1963) vars tonsättning av poeten Paul d'Eluards diktsvit Un soir du neige / En afton med snö vi kommer att framföra no. 6 Le jour m'étonne et la nuit me fait peur. Här följer en inspelning från YouTube-kanalen Reins kanaal med Bragi a Capellakoor under Rein de Vries ledning:

 Från Umeå kommer min kreative sångarkollega Nils Hansson vars poesi och musik kommer att uruppföras. Det är ett stycke musik som heter Liljekonvalje och är skriven i F-dur. Det är en härlig musik du skrivit Nils och det ska bli intressant att lyssna till vad vi kan åstadkomma med den på onsdag!

Utöver dessa stycken kommer även någon nationalromantisk musik av Hugo Alfven och Wilhelm Stenhammar att framföras. Dessa ska dock inte jämföras med den makalöse Umeåbon Wilhelm Pettersson-Berger som grundade vårt eminenta Musiksällskap under sin tid i Umeå på 1880-talet. Av Wilhelm Pettersson-Berges musik har Umeå studentkör rönt framgångar med framförallt J.P. Jacobsens danska poem Stemning som gjort stort intryck på Studentkörens publik i samband med våra resor till kontinenten.

Sist men inte minst kommer vi att få njuta av läkarstudenten Clara Sjöbergs fantastiska sopranröst i en samling folkkoraler arrangerade av Stefan Dässman.

Hjärtligt välkommen till Umeå studentkörs vårkonsert 2012!

Bryt Tystnaden

Idag den 3 maj 2012 kommer jag tillsammans med Autism & Aspergerförbundets ledamot Maria Sandberg att presentera ett inlägg i debatten om psykisk ohälsa och möjligheter som finns att motverka psykisk ohälsa. Lokal: Carlskyrkan i Umeå, Tid: 12.00-15.00

Min ingång i föredraget är mitt engagemang i HSO:s nätverk Unga vuxna samt NSPH:s nationella projekt tillsammans med Handisam, statens myndighet för handikappfrågor.

De tankar jag har med mig kring psyket och dess vara hämtar jag ur den epifania som kristenheten betraktat som normativ för lära och liv:

• Så skall ni veta att den som omvänder en syndare från hans villfarelses väg, frälsar (räddar) hans psyke från död och skyler över en mängd synder. (Jak 5:2)




• Lägg därför bort all orenhet och den myckna ondskan och tag ödmjukt emot det ord som planterat i er och som kan göra era psyken saliga. (Jak 1:21)




• när ni når fram till trons slutmål som är era psykens frälsning (räddning). (1 Petr 1:9)

• Sedan ni har renat era psyken i lydnad för sanningen, till en uppriktig brödrakärlek, skall ni innerligt älska varandra av hjärtat. (1 Petr 1:22)

• Ni var som vilsegångna får, men nu har ni vänt om till era psykens herde och biskop. (1 Petr 2:25)

• Därför skall också de som enligt Guds vilja lider överlämna sina psyken åt den trofaste Skaparen, medan de gör goda gärningar. (1 Petr 4:19)

• De har ögon fulla av hor och får inte nog av synd, de förför obefästa psyken, de har ett hjärta som är utstuderat i sin girighet och de är förbannelsens barn. (2 Petr 2:14)

• Då det bröt det femte inseglet, såg jag under altaret deras psyken, som hade blivit slaktade för Guds ords skull och för sitt vittnesbörds skull. (Upp 6:9)

• Och jag såg troner, och på dem satte de sig, och åt dem gavs makt att döma. Och jag såg deras psyken, som för Jesu vittnesbörds skull och Guds Ords skull hade blivit halshuggna, och jag såg dem som inte hade tillbett vilddjuret eller dess bild och som inte hade tagit tecknet på sin panna och på sin hand. De blev levande och regerade med Kristus i tusen år. (Upp 20:4)

• Frukta inte för dem som dödar kroppen men inte kan döda psyket, utan frukta i stället för honom som kan förgöra både psyke och kropp i Gehenna. - (Matt 10:28)

• Tag på er mitt ok och lär av mig, som är mild och ödmjuk i hjärtat, så skall ni finna ro för era psyken. (Matt 11:29)

• (Gud): "Se, min tjänare som jag har utvalt, min älskade, i vilken [mitt] psyke har ett gott behag. Över honom skall jag låta min Ande vila, och han skall förkunna rätten för hedningarna. (Matt 12:18)

• Då sade Jesus till honom: "'Du skall älska HERREN, din Gud, av hela ditt hjärta och hela ditt psyke och av hela ditt förstånd.' (Matt 22:37)

• Han sade till dem: "Min psyke är djupt bedrövat, intill döden. Stanna här och vaka med mig!" (Matt 26:38)

• Maria sade: "Mitt psyke prisar storligen Herren, och min ande fröjdar sig i Gud, min Frälsare. (Luk 1:46)

• Ja, ett svärd skall gå också genom [ditt eget] psyke, för att många hjärtans tankar skall uppenbaras." (Luk 2:35)

• Människosonen har inte kommit för att fördärva psyken, utan för att frälsa (rädda) dem." (Luk 9:56)

• Men Gud sade till honom: 'Du dåre, i denna natt skall man utkräva ditt psyke av dig. Vem skall då få vad du har samlat?' - (Luk 12:20)

• Genom er uthållighet skall ni vinna era psyken. (Luk 21:19)

• [Jesus]: Nu är mitt psyke upprört, och vad skall jag säga? Fader, fräls mig undan denna stund! (Joh 12:27)

• Ty du inte lämna mitt psyke i helvetet och inte låta din Helige se förgängelse. (Apg 2:27)

• "...och styrkte lärjungarnas psyken. De förmanade dem att bli kvar i tron och sade att det är genom många bedrövelser som vi måste gå in i Guds rike. (Apg 14:22)

• "Eftersom vi har hört att några från oss, utan något uppdrag av oss har oroat er genom sina ord och förvirrat era psyken," (Apg 15:24)

• För era psykens skull vill jag gärna offra och själv bli offrad. ... (2 Kor 12:15)

• Må fridens Gud själv helga er helt och fullt, och må han bevara er ande, psyke och kropp helt och hållet oklanderliga vid vår Herres Jesu Kristi ankomst. (1 Thess 5:23)

• Guds ord är levande och kraftigt och skarpare än något tveeggat svärd och tränger igenom till dess det skiljer psyke och ande, märg och ben och det är en domare över hjärtats uppsåt och tankar. (Heb 4:12)

• I detta har vi ett har vi ett fast och säkert psykets ankare, som når in bakom förlåten, (Heb 6:19)

• Min rättfärdige skall leva av tro men om han drar sig undan, så finner [mitt] psyke inte behag i honom. (Heb 10:38)

• Tänk på honom som har fått stå ut med sådan motsägelse av syndarna, så att ni inte tröttnar och blir modlösa i era psyken. (Heb 12:3)

S:t Judas brev

Idag den 18 april innehåller Luthersk kyrkokalender Judasbrevet. Inledningen av brevet handlar om att Judas kallar sig Jakobs bror. Innebörden av ordet bror förklaras i inledningen till Jakobs brev där företalet innehåller följande intressanta utsaga: När kyrkohistorikern Eusebius räknar upp de femton första biskoparna i församlingen i Jerusalem, nämner han Jakob, Herrens bror, som den förste av dessa. Att denne är identisk med aposteln Jakob den yngre framgår av S:t Pauli brev till Galaterna 1:19: "Men någon annan av apostlarna såg jag inte utom Jakob, Herrens bror" Varför kallas han då inte Josefs son? Man bör då ha i åtanke att i bibliska texter har ordet för bror en vidsträcktare innebörd än i vårt språk. I 1 Mos 13:8 säger Abraham till sin brorson Lot: "Vi är bröder". Enligt den judiske historieskrivaren Flavius Josefus blev Jakob stenad år 62 tillsammans med några andra judekristna i Jerusalem. Detta skedde på inrådan av översteprästen Ananias den yngre som tillhörde sadducéerna, vilka enligt Josefus var "mer hårdhjärtade än andra judar", vilket bloggaren tänker och tolkar utifrån deras hellenistiska filosofi som mindre noetisk i karaktär och mer "rationalistiska". Sadducéerna var ju helleniserade judar som var motståndare till den epistemologi som fariséer och kristna hyste rörande de heliga skrifternas epifania/uppenbarelse.

Utöver Judas Iskariot finns endast en apostel med namnet Judas, nämligen Jakobs son. Han har tillnamnet Taddeus eller Lebbeus, som båda betyder "den behjärtade".

Judasbrevets äkthet i den apostoliska kyrkan är betygad genom Muratoris kanon liksom av Clemens av Alexandria. Det är antagligen skrivet kort före Jerusalems förstöring under kejsaren Titus år 70. Aposteln Judas har sin kyrkliga festdag tillsammans med aposteln Simon den 28 oktober.

En intressant sak med S:t Judas brev är hans referens till den skrift - en s.k. pseudopigraf - som tillskrivs profeten Henok den sjunde från människosläktets ursprung Adam. I vers 14-15 citerar aposteln profeten Mose utsaga om Henok i 1 Mos 5:22 där texten lyder:

"Om dem profeterade Henok, den sjunde från Adam, och sade: "Se, Herren kommer med sina tiotusentals heliga för att hålla dom över alla och straffa alla ogudaktiga för deras ogudaktiga gärningar som de har förövat och för allt det som dessa ogudaktiga har förövat och för allt det som dessa ogudaktiga syndare i sin förhärdelse har talat mot honom."

Mose vittnesbörd om Henok fortsätter i 1 Mos 5:23-24 "Och sedan Henok hade fått Metusela vandrade han med Gud i 300 år och fick söner och döttrar. Henoks hela ålder blev alltså 365 år. Sedan Henok på detta sätt hade vandrat med Gud fanns han inte mer, ty Gud hämtade honom."

Det är intressant att även apostlarna Petrus och Paulus samt evangelisten Lukas och Johannes refererar till Henok som om han vore en profet i likhet med dem. Det är upplyftande att se att även profeten Daniel vars bok ingår i den hebreiska bibeln refereras till i S:t Judas brev. Jag citerar Daniel 7:9-10 för att sammanhanget ska bli tydligt:

"Medan jag såg på djuret sattes troner fram, och den Gamle av dagar satte sig ner. Hans kläder var snövita och håret på hans huvud var som ren ull. Hans tron var av eldslågor och hjulen på den var av flammande eld. En ström av eld flöt ut från honom. Tusen gånger tusen tjänade honom och tio tusen gånger tio tusen stod inför honom. Han satte sig ner för att döma och böcker öppnades."


Henokslitteraturen brukar av apostoliska kristna betraktas som utanför kanon, dvs. utanför det som Gud uppenbarat för vår salighet och frälsning, men den kan vara värd att läsa på grund av dess intressanta aspekter som rör den Guds avbild vi människor är skapade till. Gud har ju skapat oss till människor och ej till något vi blivit programmerade att inbilla oss att vara, t.ex. någon slags högt evolverade primater som i dessa yttersta tider dessutom har förärats en filosofi som kallas transhumanism, som i själva verket är en omstöpt form av eugenik, åtminstone om man får tro författaren och apologeten C.S. Lewis.


"Apokryfer, det är böcker som inte aktats lika med den Heliga skrift, men likväl är goda och nyttiga att läsa" - Martin Luther starjets i den ortodox-katolska kyrkan

Passionskonsert med Umeå Studentkör

Onsdagen den 4 april, kommer Umeå Studentkör att framföra en konsert med mestadels sakral konstmusik i Ålidhemskyrkan. Under Tomas Plejes ledning kommer bland annat en av Maurice Durufles Quatre Motets på gregorianska teman; Ubi Caritas att framföras. Här följer en inspelning med USK från 2005:

Utöver Duruflés musik kommer även stycken av Otto Olsson (Jesu corona Celsior), Heinrich Schütz (Selig sind die Toten), Giovanni Pierluigi da Palestrina (Sicut cervus desiderat ad fontes), Thorkell Sigurbjörnsson (Heyr, himna smidur), Knut Nystedt (Immortal Bach), Healey Willan (Rise up, my love, my fair one), Sven-Erik Bäck (Jesus, tänk på mig) och John Morén (Se vi går upp till Jerusalem) att framföras.

Bloggens innehavare önskar dess läsare hjärtligt välkommen till en konsert med musik ur den västerländska kyrkans repertoar samt några profana stycken skrivna av tonsättarna Paul Hindemith och Francis Poulenc!

S:t Josefs himmelska födelsedag

I veckan som vi nu är inne i erinrar och ihågkommer kristna människor S:t Josef, jungfru Marias makes saliga insomnande. I aposteln S:t Matteus evangelium sägs i juldagens evangelium följande om S:t Josef:

"Jesu Kristi födelse gick till så: Maria, hans mor, hade blivit trolovad med Josef. Innan de hade kommit tillsammans, befanns hon vara havande av den Helige Ande. Men Josef, hennes man ville inte skämma ut henne. Han tänkte därför i hemlighet skilja henne från sig. När han tänkte detta, se, då visade sig för honom i en dröm Herrens ängel som sade: "Josef, Davids son, var inte rädd för att ta Maria, din hustru till dig. Det som är avlat i henne är av den Helige Ande.Hon skall föda en son, och du skall ge honom namnet Jesus, ty han skall frälsa sitt folk från deras synder." Allt detta har skett, för att det skall gå i uppfyllelse som är sagt av Herren genom profeten som sade: "Se, jungfrun skall bli havande och föda en son, och man skall kalla honom Emanuel." Det betyder Gud med oss. När Josef hade vaknat ur sömnen, gjorde han så som Herrens ängel hade befallt honom och tog sin hustru till sig. Och han kände henne inte intill dess hon hade fött sin förstfödde son, och han gav honom namnet Jesus.

Ordförklaringar: Ordet för föda i grundtexten, gennán kan användas både om mannen och kvinnan. Så också i Septuaginta, t.ex. i 1 Mos 5:4, där det om Adam heter att han "födde (egénnäsen, hebreiska joléd) söner och döttrar". "Han kände henne inte": Grekiskans ginóskein motsvarar hebriskans jadá och betyder känna, veta av, få veta, inse men användes också om den sexuella föreningen. Så t.ex. i 1 Mos 4:1 och Dom 19:22. Jämför Luk 1.

Besök i S:t Andreas evangeliska församling

Nu i helgen kommer min hemmaförsamling i Västerbotten att få besök av S:t Matteus kyrkoherde från Uppland. Här följer ett föredrag med fader Åke under rubriken:

Gud har talat - Det gäller dig!
Guds löfte om frälsning - Återupprättelse i Kristus
Själva föreläsningen startar 09:10 in i videon.

lutherska on livestream.com. Broadcast Live Free

Musiken i programmet spelas av Berthold Nilsson, Lutherska församlingen Silverdalen vars hemsida går att nås: här

S:t Mattias himmelska födelsedag

Idag 24/2 ihågkommer bekännelsetrogna kristna S:t Mattias som valdes till att efterträda den suicidale Judas Iskariot som Herrens sändebud.



Allsmäktige Gud, du som valde din trogne tjänare S:t Mattias till att i förrädaren Judas ställe vara en av de tolv apostlarna, vi ber dig: Bevara din kyrka från falska apostlar och låt den alltid styras och ledas av sanna och trogna präster. Genom Jesus Kristus, din Son vår Herre. Amen.

Körhelg med Umeå studentkör

I morgon och på söndag kommer Umeå studentkörs vårtermin sätta igång med nya korister. Inför den händelsen vill jag citera Johannes från Damaskus bön eftersom han i ortodox tradition kallas en musiker som beskyddar musiker.





Allsmäktige Herre Jesus Kristus, vår Gud, du som ensam har makt att förlåta människorna deras synder, du är god och mild, förlåt mig därför alla synder, som jag medvetet eller omedvetet har begått. Gör mig värdig att mottaga dina gudomliga och tillbedjansvärda, obefläckade och livgivande mysterier, inte till anklagelse, inte till straff, inte till syndernas förökelse utan till rening och helgelse, som en underpant på det tillkommande livet och riket, till skydd och hjälp och avvändande av det, som står mig emot, när det gäller att avtvå mina många felsteg. Du är barmhärtighetens, medlidandets och mildhetens Gud. Vi frambär dig ära med Fadern och den Helige Ande nu och alltid och i evigheternas evighet. Amen.

Ett tack riktas till ikonleverantören www.ikonostasion.com för leveransen av ikonen som föreställer kyrkofadern och musikern Johannes från Damaskus och som citerades av Martin Chemnitz i hans skrift Examen Concilii Tridentini.

S:t Ansgars himmelska födelsedag

Idag den 3/2 kan den intresserade läsa om prästen och missionären Ansgar, som även om han inte var först hör till de som var med att missionera det territorium som idag kallas Sverige: http://sv.wikipedia.org/wiki/Ansgar


Själv tänker gnesiolutheranen låna ett exemplar av Yngve Brilioths bok: Ansgar Sveriges apostel.

Jakob Andreaes himmelska födelsedag

Idag ihågkommer den reformatoriska kyrkan en av 1500-talets stora teologer och ekumener Jakob Andreae, som tillsammans med medarbetaren Martin Crusius bedrev en brevkorrespondens med den Grekiske patriarken Jeremias II Tranius:

Jakob Andreae

medarbetaren Martin Crusius

Patriarken Jeremias II Tranos

Trots ansträngningar från både lutherskt och ortodoxt håll kunde inte läroenighet uppnås. En from förhoppning vore i vår egen tid att de återupptäckta dokument som en ortodox abbot gjorde på 1800-talet kunde föra lutheraner och ortodoxer närmare varandra i ande och sanning.
Må Herren välsigna författaren till Diognetusbrevet från fornkyrkan som talar så vackert om Kristi nåds evangelium och frukterna av Jesu försoningsdöd på korset.

Kyrie eleison + Kriste eleison + Kyrie eleison